Hoppa till huvudinnehållet

Största utsläpparen släppte ut mer – men fick utsläppsrätter för miljoner över

Publicerad:
Skoghalls bruk är den anläggning som släpper ut mest fossila växthusgaser i Värmland och utsläppen var större 2022 än 2021. Foto: Helena Karlsson

Stora Enso på Skoghall släppte ut mest koldioxid i Värmland i fjol.

Utsläppen från bruket ökade jämfört med året innan.

Samtidigt gjorde bruket inte av med alla sina utsläppsrätter – och överskottet är värt mångmiljonbelopp.

NWT har listan över dem som släpper ut mest i Värmland.

Precis som flera tidigare år är Skoghalls bruk den anläggning som står för de största fossila utsläppen i Värmland. I fjol släppte bruket ut drygt 5 000 ton mer i koldioxidekvivalenter än 2021.

”Ökningen berodde på temporära störningar i produktionen i samband med underhållsstopp som ledde till att vi tillfälligt behövde elda mer olja”, skriver kommunikationschefen Anders Skogh i ett mejl till NWT.

I år börjar företaget bygga en biooljetank för att kunna fasa ut fossil olja stegvis och därmed minska de fossila utsläppen.

Han skriver också att bruket har en plan för att bli fossilfritt före 2030 och att man bygger en bangård som ska göra att mer gods kan transporteras med tåg, så att mindre fossila bränslen behövs för transporter.

Mångmiljonintäkter

Trots att utsläppen ökade förra året gjorde bruket inte av med alla utsläppsrätter det fick.

Det gav en möjlighet till intäkter för företaget – och för andra företag i länet. Det visar siffror som nyhetsbyrån Newsworthy tagit fram i samarbete med Sveriges natur. Den som gör av med färre utsläppsrätter än den fått sig tilldelad kan sälja överskottet och priserna nådde nya rekordnivåer i fjol. Genomsnittspriset låg då på 79 euro per utsläppsrätt.

Sammanställningen uppskattar värdet på de outnyttjade utsläppsrätterna från Skoghalls bruk i fjol till 7,8 miljoner euro, en siffra som Anders Skogh avböjer att kommentera.

Enligt sammanställningen hade Gruvöns bruk i Grums flest outnyttjade utsläppsrätter, motsvarande ett ungefärligt värde på 11,4 miljoner euro. Även Nordic paper hade utsläppsrätter över för runt 2,9 miljoner euro, enligt uppskattningen.

Eldar fossil plast

Näst störst utsläpp stod Nevel Åmotfors, tidigare Åmotfors energi, för. Företaget eldar avfall och fossil olja och enligt vd Anna Laggren beror ökningen på att den schablon som används för avfallspannor har gjorts om.

– Vi eldade färre ton och även mindre mängd fossil olja 2022, men ändå ökade utsläppen, säger hon.

Hur mycket fossil koldioxid som just anläggningen i Åmotfors egentligen släpper ut vet ingen, eftersom det är svårt att mäta enbart den.

Den största kunden är Nordic papers fabrik i Åmotfors och tillsammans försöker man ta fram åtgärder för att minska de fossila utsläppen.

Enligt Anna Laggren är energieffektivisering den lägst hängande frukten.

– Det vi gör nu är en energikartläggning för att se om vi använder den energi vi tillverkar på bästa sätt.

Att byta ut fossil olja mot bioolja skulle kunna minska de fossila utsläppen med runt 2 000 ton jämfört med i dag. Men det kräver både tillstånd och ombyggnation av anläggningen.

Något som också kan minska utsläppen är att människor slänger mindre fossil plast i de sopor som eldas i Åmotfors.

– Man säger att det inte ligger mycket kvar i soptunnan om du sorterar rätt, men avfallsmängderna minskar inte nämnvärt från de kommuner vi tar emot ifrån, säger Anna Laggren.

Rockad i Säffle

I Säffle skedde lite av en rockad av utsläppen. De minskade kraftigt från Nordic Papers fabrik, men ökade i stället från Advens fjärrvärmeanläggning i stan.

– Knappt hälften av minskningen beror på att vi stängde massabruket under slutet av 2021, men efter det har vi sett över våra rutiner och haft fokus på den kvarvarande eldningsoljeanvändningen, säger Henric Essén, ansvarig för hållbarhet och kommunikation på Nordic Paper.

Nordic paper i Säffle la ner massatillverkningen, vilket har påverkat utsläppen.
Nordic paper i Säffle la ner massatillverkningen, vilket har påverkat utsläppen. Foto: Carolina Schützer

Utsläppen minskade med nästan 12 500 ton koldioxidekvivalenter mellan 2021 och 2022. Men Advens såg utsläppen öka med runt 5 500 ton, på grund just den nedlagda massaproduktionen.

– Vi tog ganska mycket värme från massabruket. Nedläggningsbeslutet kom väldigt fort, så vi var inte riktigt färdigtrimmade. Under 2022 har vi tvingats köra en del olja för att täcka upp, , säger Advens vd Anders Ericsson.

Men nu finns pelletspannor som reserv och utöver det avfall som eldas i anläggningen ska det krävas ”väldigt stora störningar” för att fossil olja ska eldas, enligt Anders Ericsson.

Mellan 2013 och 2022 har utsläppen från alla de anläggningar som ingår i utsläppshandeln i Värmland minskat med sju procent.

Fotnot: Eftersom olika växthusgaser är olika starka och stannar kvar olika länge i atmosfären räknas de om till den mängd koldioxid som ger samma växthuseffekt, enligt Nationalencyklopedin. Det kallas koldioxidekvivalenter.

Du kan scrolla i sidled i diagrammet.

EU:s utsläppshandel

Enligt Naturvårdsverket omfattar utsläppshandeln 13 000 anläggningar som står för 45 procent av utsläppen i hela EU. I Sverige omfattar handeln runt 750 anläggningar och 39 procent av utsläppen.

Utsläppshandeln fungerar så att EU bestämmer hur stora utsläppen får vara. Utsläppen fördelas sedan på ett antal utsläppsrätter som säljs eller delas ut gratis. Varje utsläppsrätt ger rätt att släppa ut ett ton koldioxid.

Den som får utsläppsrätter över kan antingen sälja eller spara dem. Den som har ett underskott måste täcka det genom att köpa utsläppsrätter.

Utsläppstaket sänks successivt, vilket gör att utsläppen minskar.

Till 2030 ska utsläppen inom systemet vara 62 procent lägre än 2005.

En ny utsläppshandel för vägtransporter och byggnader införs 2027.

Källa: Naturvårdsverket

Läs tidigare artiklar:

Elkrisen: Länets företag effektiviserar – Uddeholm satsar 80 miljonerSkoghall släpper ut mest – men mindre än förrUddeholm redo för biogasGruvön sålde 190 000 utsläppsrätterFossil plast ger mest utsläpp i ÅmotforsKlimat: de släpper ut mest i Värmland

Artikeltaggar

AdvenÅmotforsEUMiljöNäringslivNaturvårdsverketNordic PaperSäffleSkoghalls brukUtsläppVärmlands län

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.