Helen Sjöholm gästar Karlstad: ”Kan ta vägen precis vart som helst”

Karlstad blir första anhalten när Helen Sjöholm ger sig ut på en miniturné tillsammans med musikerna Jojje Wadenius och Martin Östergren.

– Det blir inte mindre svängigt för att man är få. Det kan bli mer! säger hon.

Hon lovar ett gott mått av lekfullhet och om hon bara törs, bjuder hon Karlstadspubliken på en värmländskt klingande Monica Z-pärla.

Miniturnén omfattar endast tre stopp: Scalateatern i Karlstad är först ut den 19 maj och sedan väntar Falköping den 20 maj och Vadstena slott den 11 juni.

– Massa musik! Det är lite smått magiskt med Jojje och även Martin, inleder Helen Sjöholm när hon får frågan vad publiken ska vänta sig.

Jojje Wadenius är gitarristen och studiomusikern som bland annat är allom bekant för sina tonsättningar av barnsånger, bland annat med texter av Barbro Lindgren.

Martin Östergren är tonsättare och pianist och har spelat med såväl Sven-Bertil Taube som Nina Persson.

Plats för skiftningar

Trion Helen, Jojje och Martin har arbetat ihop förut och Helen Sjöholm ser fram emot att återuppta samarbetet.

– När man är så få och inte har ett fullt band eller en bas som lägger en linje, så finns det så mycket hål att fylla. Jag får också mer plats för rytmik och nyanser. Varje skiftning hörs mycket mer, säger hon.

– Det blir inte mindre svängigt för att man är få. Det kan bli mer!

Jojje Wadenius, född 1945, skivdebuterade redan 1966, och hyllas av Helen Sjöholm för sin ständiga öppenhet för nya infallsvinklar i musiken.

– Jag är lycklig över att det kan finnas så mycket spelglädje i en människa som spelat så länge, säger hon.

Lekfullheten är viktig när de sammanstrålar på scenen.

– Det kan ta vägen precis vart som helst! säger hon löftesrikt.

Vårschema med bredd

Det är ganska nyss hon var i Värmland. Då var det Säffle hon gästade, tillsammans med pianisten Rikard Nilsson.

I den Sjöholmska vårkalendern finns också en konsert med Orphei Drängar i Rikssalen på Kungliga Slottet, en hyllningsgala för Börje Salming på Berns, en konsert med spelmannen Bengan Janson på Klockargårdens scen i Tällberg och framträdanden på Äldregalan i Örnsköldsvik och Skellefteå.

– Det är en vår som är fylld med olika möten. Det är den stora fördelen och lyckan i jobbet, att det är lite växelverkan, säger hon.

”Har känt mig rätt så fri”

Hon är uppenbarligen inte rädd för att bryta ramar och prova nytt. Förutom den i sig breda sångkarriären, har hon också gjort många stora roller på film, teater och i tv.

– Jag har haft så få ramar! Ramarna har inte varit så tydliga eftersom jag jobbat så mycket med olika saker. Jag har känt mig rätt så fri, säger hon.

Den mångskiftande karriären sätter spår också på miniturnén. Repertoaren blir därefter:

– Det blir väldigt skiftande. Alltifrån sånger jag burit med mig länge, som någon sång från Kristina från Duvemåla till några visor från skivan med Jojje och Martin. Några av Jojjes barnvisor blir det också. Det är barnlåtar, men texterna är geniala och ålderslösa egentligen. Jag sjunger också alldeles nykomponerad musik som Jojje skrivit till dikter.

Och nog kan publiken räkna med Gabriellas sång, bravurnumret från filmen Såsom i himmelen.

– Ja, absolut. Den är som ett signum. Det är svårt att hoppa över den!

Hon berättar att den brukar få vara med i de flesta konsertsammanhang hon gör. Hon konstaterar att den har ett starkt budskap i filmen, men att den kan tolkas också i vidare mening.

– Det är fantastiskt att en sång kan ha sådan kraft, säger hon.

Och vad säger du om musikens kraft över huvud taget?

– Oerhört stark! Den är så oerhört stark att den kan stötta en soldat i skyttegravarna och människor i kris, men också finnas i stor glädje. Musiken kapslar in dofter och känslor och det som kapslas in i en sång kan man ta med sig ett helt liv, säger hon.

En rysning från förr

Som artist har hon sin roll i den där inkapslingen:

– Visst kan jag känna mig oerhört tacksam för att få vara en del av det. Redan när jag var med i en flickkör i Sundsvall och vi var flera hundra som sjöng ett stort verk – den rysningen jag fick av att vara med i det sammanhanget kan jag fortfarande känna.

Efter alla år med konserter, musikalroller och inspelningar har hon uppenbarligen inte blivit less och hon river inte av konserterna på rutin.

– Det är som en match, varje boll är ny! säger hon.

I musikalerna bär varje sång en del av en berättelse, men också i konserterna finns berättandet, tycker hon.

– I mina konsert har varje liten del, varje sång, en egen berättelse. Det blir som en resa, när man gör en konsert.

Ska spela klassisk Rut

När konsertvåren är avklarad ska hon ge sig in i en musikalberättelse igen. Helen Sjöholm är en av artisterna som ska förvandla filmklassikern Änglagård till musikal.

Värmlänningen Daniel Réhn, med rötter i Arvika, skriver manus tillsammans med Edward af Sillén och premiären är spikad till den 10 september på Oscarsteatern i Stockholm.

Hur går det för er?

– Vi har knappt börjat! Jag har fått musiken och börjat läsa manus. Det blir en väldigt intensiv sommar, men än så länge nosar vi bara på materialet.

Helen Sjöholm spelar Rut, frurollen som Viveca Seldahl gjorde och bland annat förgyllde med en magnifik utskällningsscen. Nu ska Helen Sjöholm - som säkert fått många sångerskor att darra när de ska tolka hennes paradnummer Gabriellas sång - göra en klassisk karaktär till sin egen.

– Jag har varit med om det förut och jag tror att man måste gå in med nya ögon och inte tänka så mycket på vad andra gjort.

Till sist - har du någon relation med Värmland?

– Egentligen inte, förutom att jag haft det väldigt bra de gånger jag varit där. Jag minns särskilt en konsert i Domkyrkan med Anna Stadling. Scalateatern ska bli kul, säger hon.

Tar du med något värmländskt på spellistan där tror du?

– Jag har en gammal Monica Z-låt, men vi får se om jag vågar. Jag kan ju inte prata värmländska... säger hon, men kommer fram till att jo, hon vågar.

”Det är ju otroligt”

Och apropå Monica Zetterlund... Intervjun görs bara dagar efter att Lasse Anrell släppt bomben: det finns ett helt album osläppt med Zetterlundslåtar gömt på ett skivbolag! Den nyheten har inte gått Helen Sjöholm förbi.

– Tänk att det kan hända en så stor artist. Det är något som hamnat vid sidan av - det är ju otroligt! säger Helen Sjöholm.