Katastrofprognos för Karlstad – så många miljoner väntas skolan gå back

I fjol gick Karlstads skolor back med 30 miljoner kronor. Året innan dess 11,3 miljoner.

I år väntas underskottet bli 40 miljoner – som det ser ut just nu.

– Jag utgår från att styret tar situationen på allvar, säger skolpolitikern Rebecka Ingsmy (M).

Årets underskott för Karlstads förskolor, grundskolor och fritidshem väntas bli 40 miljoner kronor om inget görs, enligt kommunens nya prognos.

– Det är allvarligt, säger Rebecka Ingsmy (M), vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden som ansvarar för skolorna, och riktar en uppmaning till styret med S, C och MP:

– Jag utgår från att styret tar situationen på allvar och presenterar en ansvarsfull budget som kan finansiera den verksamhet som Karlstadsborna förväntar sig. Man måste prioritera vad som är viktigt här och nu.

Inflation, höjda hyror och pensionskostnader

Nämnden förklarar underskottet med inflation, höjd barn- och elevpeng, ökade lokalhyror, dyra skolbyggen, kostnadsökningar efter nya regler för pensionsavsättningar, minskade statsbidrag samt uttag av eget kapital på 11 miljoner.

Bara skolmåltider och skolskjuts väntas bli 14 miljoner dyrare än budget, om inget görs, efter skenande priser. Politikerna vill byta ut dyrare maträtter mot billigare, köpa mer säsongsbetonad mat, se över vilka som har rätt till skolskjuts och ändra rutter för att fylla skolbussar.

– Förvaltningen arbetar med olika åtgärdsförslag och vi är mitt uppe i budgetarbetet. Nämnden har hittills beslutat om att göra ett underskott på 24 miljoner. Barn och elevnära verksamhet som förskola och skola prioriteras, säger nämndens ordförande Lina Larhult (S).

Nästa år förväntas kostnaderna öka ytterligare.

Kritiken: Underfinansierats – trots att de ville satsa

”I valrörelsen uttryckte alla partier att de ville satsa på utbildningssektorn. Trots det klubbade den nya majoriteten en budget för 2023 som innebär att förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen underfinansierats i förhållande till vad som krävs”, skrev lärarfacket på NWT:s debattsida på fredagen.

– Det går inte att luta sig tillbaka och ta från eget kapital. Nu måste politikerna skjuta till mer pengar. Annars måste vi dra ner på antalet lärare och stödpersonal och det blir större klasser och sämre undervisning, har fackordförande Pontus Larson sagt till NWT.

Läs mer: