Hoppa till huvudinnehållet

Maja Fjæstad i stor jubileumsutställning: ”Hon var motorn i Rackenkolonin”

Publicerad:
Reporter Sonya Cunningham Oldenvik
Sonya Cunningham Oldenvik
sonya.cunningham.oldenvik@arvikanyheter.se
Maja Fjæstad intar Rackstadmuseet.
Maja Fjæstad intar Rackstadmuseet. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Rackstadmuseet firar 30 år med en utställning som hyllar ytterligare en jubilar. I år skulle nämligen Maja Fjæstad, konstnär, designer och fyrabarnsmor, fyllt 150 år.

Nu lyfts hennes gärning, inte bara som konstnär, utan också som kulturbärare och kreativ motor i utställningen ”Att se världen med konstnärsögon”.

– Maja Fjæstad kan på många sätt sägas personifiera Rackenkolonin, menar gästkurator Maria Wiberg.

Trots att männen i hennes samtid fått mer plats i historieböckerna - maken Gustaf, Fritz Lindström, Björn Ahlgrensson - är det kanske ändå Majas konstnärsöga och stora kärlek till hantverk som bäst fångar andan hos det kreativa kluster som uppstod kring Racken för mer än ett sekel sedan. En anda som än idag ger ringar på vattnet.

– Det unika var hur man fusionerade idérika konstnärer utifrån med hantverkskunniga på plats. Och då inte enbart som konstnär/beställare och hantverkare/utförare, utan verkligen ett samarbete, säger Wiberg.

Från skiss till bonad, ett mönster av Maja Fjæstad.
Från skiss till bonad, ett mönster av Maja Fjæstad. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Dubbelt utbildad

Maja Fjæstad (1873-1961), född Maria Hallén, visade tidigt begåvning i teckning och utbildade sig både inom textil och konst. Hon var dessutom en av de första kvinnor som antogs på Konstnärsförbundets målarskola.

Under den stora Stockholmsutställningen 1897 träffade hon sin framtida livskamrat Gustaf Fjæstad. När de några år senare letade efter en bostad att hyra sprang de på vännen och träskulptören Christian Eriksson som erbjöd dem att flytta till hans hus Oppstuhage i Taserud. Christians parisiska fru Jeanne Tramcourt trivdes nämligen inte med lantlivet, och Fritz Lindström ska ha sagt ”att placera Jeanne i Taserud är som att plantera en orkidé i ett potatisland!”. Makarna Fjæstad trivdes i trakten och det dröjde inte många år innan de slog ner bopålarna på Kampudden i Rackstad.

Ett porträtt av Maja målat av den dåvarande fästmannen Axel Erdmann från tiden då de studerade på Konstnärsförbundets målarskola.
Ett porträtt av Maja målat av den dåvarande fästmannen Axel Erdmann från tiden då de studerade på Konstnärsförbundets målarskola. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Och det var här Maja kom tillrätta i sina uttryck. Tillsammans med Gustafs systrar Amelie och Anna drev hon en väveriverkstad, hon höll kurser, kuraterade utställningar, anlitades som inredningsarkitekt och levererade beställningar runtom i landet. Inte minst ritade hon mönster till kläder, tapeter och bonader.

– När man ser allt hon gjorde och samtidigt var en fyrabarnsmor undrar man om hon hade fler timmar på dygnet än oss andra, museichef Anneli Strömberg.

Maria Wiberg menar att Majas måleri drar sig åt det abstrakta.
Maria Wiberg menar att Majas måleri drar sig åt det abstrakta.

Sedan länge osedda verk

Hon fortsätter:

– Maja var kittet och motorn i Rackstadkolonin, dels i det hon själv skapade men också i det hon gjorde för andra.

Maja var bland annat med i grundandet av föreningen och butiken Arvika Konsthantverk, som idag är Sveriges äldsta specialaffär för lokalt konsthantverk.

Maria Wiberg, tidigare kurator på Millesgården, har bjudits in som gästkurator för utställningen. Hon har under sina studier i konstvetenskap skrivit en uppsats om Maja som mynnat ut i boken med samma namn som utställningen: ”Att se världen med konstnärsögon”. Hennes gedigna researcharbete har möjliggjort att museet nu kan visa upp verk av Maja som inte sett dagens ljus på många år.

– Majas barnbarn har varit fullständigt avgörande, säger hon. Det har grävts i förråd och lådor och man har plockat ner tavlor från väggarna hemma och lånat ut.

Från mitten av 1910-talet började Maja arbeta mer med träsnitt, dels för att tillgängliggöra konst för en bredare publik, men även för att bli ekonomiskt oberoende av sin make.
Från mitten av 1910-talet började Maja arbeta mer med träsnitt, dels för att tillgängliggöra konst för en bredare publik, men även för att bli ekonomiskt oberoende av sin make. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

”Aldrig dugt till hustru”

Att verka som konstnär var dock ingen självklarhet för en kvinna under det tidiga 1900-talet. Till och med hennes make, i vars skugga hon ofrånkomligen hamnade, ansåg att hon borde lägga av med konsten och fokusera mer på sina familjeförpliktelser.

I ett brev skriver Maja till Gustaf om sina kval:

”Jag duger inte och har aldrig dugt till hustru (...) det där pinsamma ansvaret som du känner över alla mina misstag skulle försvinna om du tänkte på mig som vän och kamrat istället för som hustru och egendom.”

Efter att Gustaf sålt huset på Kampudden - utan Majas vetskap - flyttade familjen en tid tillbaka till Stockholm innan de så småningom återvände till Arvika. De lät uppföra ett nytt hus vid Racken, Fjæstads udde, men Maja köpte också en tomt i Västra Sund, Rösheim, för egna pengar. Vid den här tiden började hon också arbeta med träsnitt.

Tapetskiss av Maja Fjæstad.
Tapetskiss av Maja Fjæstad. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Ville ge fler tillgång till konst

Det fanns tre tunga skäl för det, menar Maria Wiberg.

– Dels hade hon sett så mycket dålig konst i stugorna och ville ge alla möjlighet att kunna köpa kvalificerad konst för en billig peng. För det andra sökte hon nya utlopp för sin kreativitet, och träsnittet är på många sätt mindre krävande än till exempel måleri, eftersom det inte behövs någon stor ateljé.

Men det viktigaste skälet var att bli ekonomiskt oberoende.

– Målet var att bygga ett eget hus.

Jubileumsutställning med Maja Fjæstad.
Jubileumsutställning med Maja Fjæstad. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Sagt och gjort, och omkring 1927 stod huset på Rösheim klart. Det kom att bli familjens sommarviste under många år.

Maja och Gustaf förblev gifta tills han dog 1948 och Maja avled i november 1961, 88 år gammal.

Utställningen pågår mellan 13 maj och 17 september.

Maja vid Rösheim.
Maja vid Rösheim. Foto: Sonya Cunningham Oldenvik

Maja Fjæstads stipendium

I samband med vernissagen av utställningen delas Majas stipendium ut.

Årets stipendiat är Therese Henner som skapar textilt konsthantverk.

”Therese arbetar nyskapande i den textila traditionen. Hon använder materialet skulpturalt med härliga färgnyanser. Nyfiket och engagerat arbetar hon med att återupptäcka textil i en form.”

Artikeltaggar

Arvika KonsthantverkKonstKonstnärsförbundetMaja FjæstadNöje/KulturRackenRackstadTaserudTextilUtställningar

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.