Ett införande av euron skulle inte bara underlätta handeln utan även möjliggöra för Sverige att påverka EU:s ekonomi genom att kunna sitta med i eurogruppen, skriver Anton Sjöstedt.
Inte på över tio år har den svenska kronan varit så svag som nu och detta, enligt Sveriges Riksbank och SEB:s chefsekonom med flera, spär på inflationen. Enligt Nordeas chefsanalytiker leder den svaga valutan till att svenskar blir fattigare, vilket inte minst märks när vi åker utomlands. Ett annat problem är ökad risk för att svenska företag köps upp av utländska företag och vi importerar inflation och det är främst redan hårt drabbade bolag, såsom inom handeln, som drabbas hårt. Att svenska valutan är ovanligt svag ställer till problem på flera håll och ökar trycket på Riksbanken att fortsätta höja räntan.
Sverige har inget formellt juridiskt undantag från euron, såsom Danmark idag har och UK hade när de fortfarande var med i EU. Vi tackade bara nej efter folkomröstningen 2003, vilket bara är ett informellt politiskt undantag. Detta har kostat oss och inte minst går vi miste om möjligheten att påverka flera viktiga beslut som påverkar svensk ekonomi. Euron används av över 200 miljoner européer. Tillsammans utgör de Sveriges överlägset viktigaste exportmarknad och Sverige är ett litet och exportberoende land. Sverige är alltså särskilt beroende av den europeiska marknaden och det är avgörande för vårt välstånd att EU och euron fungerar väl. Ett införande av euron skulle inte bara underlätta handeln utan även möjliggöra för Sverige att påverka EU:s ekonomi genom att kunna sitta med i eurogruppen. Vi skulle också få en roll i Europeiska centralbanken, vars beslut Sveriges Riksbank ändå måste förhålla sig till och följa efter på grund av kronans litenhet.
På sikt vill Liberalerna att Sverige antar euron som valuta. Den europeiska valutan är både ett politiskt och ett ekonomiskt projekt. Genom en gemensam valuta fördjupas den integration som ytterst syftar till att omöjliggöra konflikter mellan Europas länder. Den skapar också förutsättningar för ökad rörlighet och fördjupning av den inre marknaden. En inre marknad som i år firar 30 år.
Avslutningsvis är svenska EU-stödet rekordhögt och i mätningarna syns även ett minskat euromotstånd. I ljuset av att Sverige är ordförandeland i EU, inre marknadens 30-årsfirande, pandemin och EU:s coronafond, Ukrainakriget och dess ekonomiska konsekvenser, Nato-debatten och på grund av varningar för subventionsrace mellan EU och USA borde Sverige och fler svenskarna ompröva sin negativa inställning till euron, som vi trots allt inte har något formellt juridiskt undantag från.
Anton Sjöstedt (L)
Värmlands liberala kandidat i Europaparlamentsvalet 2019