Sjuksköterskorna är fler men jobbar mindre – och kostnaderna skenar: ”Svårt"

Sjuksköterskorna i slutenvården är lite fler än för fem år sedan.

Fast de tillbringar mindre tid på jobbet och många har tuffa år bakom sig.

– Man kände att man blev använd som en bricka i ett spel framför allt i början av pandemin, säger tillförordnade områdeschefen Maria Berglund.

Nu försöker Region Värmland lösa sjuksköterskebristen i slutenvården.

Frågan har varit en följetong. Men siffror som Region Värmland tagit fram för NWT:s räkning visar att de är något fler nu än för fem år sedan (se faktaruta). Ändå präglas slutenvården av bristen på sjuksköterskor. Sköterskorna är fler, men närvarotiden på jobbet är lägre, enligt regionen.

Uppsägningarna och frånvaron

Andelen sjuksköterskor som säger upp sig har ökat.

– Pandemin gav oss en högre frånvaro när vi skulle vara hemma och vi i vården var extra noga med det. Vi har en semesterskuld, eftersom det har varit svårt att få ut ledighet under pandemin till exempel. Vi har utbildningstjänster, där man är anställd och räknas som anställd, men får betald utbildning. Då jobbar man ju inte hundra procent, säger Maria Berglund, tillförordnad chef för slutenvården.

Fler är föräldralediga, men färre är tjänstlediga av andra skäl. Sjukfrånvaron är på väg ner efter en tuff vinter med vad hon kallar en ”viruscocktail”, som ledde till både förstärknings- och stabsläge.

Siffrorna visar att allt fler säger upp sig självmant. Vad beror det på?

– Det är lätt att skylla på pandemin, men då hanterade vi personalen i första ledet genom att peka med hela handen, för vi hade inget annat val just då. Det gjorde att man kände att man bara blev använd som en bricka i ett spel. Det är också bland annat det man signalerar i dag när vi intervjuar sjuksköterskor, att ”jag vill äga min tid lite mer själv”. Självklart finns andra anledningar som vi inte kan skylla på pandemin. Men vi anställer också!

Övertiden

Antalet mer- och övertidstimmar har skjutit i höjden sedan 2019, liksom antalet sjuksköterskor som jobbat minst 200 timmar över- eller mertid varje år.

Med det har kostnaderna för olika ersättningar skenat.

Även kostnaderna för extra ersättningar under somrarna, pandemin och under stabs- eller förstärkningslägen har ökat, från drygt en halv miljon 2019 till drygt 10,5 miljoner förra året. Bara i januari och februari i år kostade de här ersättningarna regionen 2,9 miljoner kronor.

Är det rimligt att ta ett övertidsuttag på den nivån ni har nu?

– Nej, absolut inte. Det blir ingen bra arbetsmiljö för någon. Samtidigt har vi ett uppdrag att ge värmlänningarna vård och vi klarar inte det utan våra lojala medarbetare som ställer upp. Så ser det ut just nu.

När tror du att ni klarar att bryta trenden med ökande mertids- och övertidsuttag?

– Jag hoppas att vi ska kunna vända den efter sommaren, men det förutsätter att vi inte får någon mer pandemi eller sådan här viruscocktail som vi hade i vintras.

Arbetsväxling och mobila team

På måndag öppnar en avdelning med runt 20 vårdplatser, bemannad med inhyrda sjuksköterskor, och som ska avlasta.

– Det är en åtgärd vi vidtar nu, för att vi ska kunna jobba vidare med de andra åtgärderna under tiden.

Vilka är de andra åtgärderna?

– Vi behöver ställa om vården. Vi vet att vi har demografin i Värmland emot oss, att vi blir färre som ska ta hand om fler. Vi måste hitta andra arbetssätt, inte bara ha fokus på sjuksköterskan utan på vilka vi är som jobbar runt patienten.

Det handlar bland annat om att se vilka arbetsuppgifter exempelvis farmaceuter och undersköterskor kan ta över och är ett arbete som har pågått sedan i höstas.

– Det är klart att det är svårt. Det är svårt när studier visar att det är bättre som sjuksköterska att ha färre patienter och vi vill gärna att du har fler, men då pratar vi om fler på ett annat sätt. Inte gå tillbaka till någonting, utan göra något med förutsättningarna där det är möjligt att ta fler.

Mobila team som åker hem till patienter är en lösning. Ett team med en viss specialitet kan passa på att ta ett prov på en helt annan patient som råkar bo på samma gata. Fler patienter kan vara kvar hemma och slipper läggas in.

– Andra regioner som har tagit bort hyrsjuksköterskor har möjlighet att minska antalet vårdplatser. Vi har inte den kvar, vi är ju redan i bott när det gäller vårdplatser.

När tror du att ni börjar se konkreta resultat av det ni började med i höstas?

– Vi måste se resultat efter sommaren senast, för då stänger vi hyravdelningen. Då måste vi se att vi kan ha fler vårdplatser öppna än i februari när vi gick ur beredskapsnivåerna.

Ledarskap och stuprör

Maria Berglund återkommer till att det är viktigt att få personalen med sig, att personalen kan sin verksamhet bäst och ska våga föra fram sina idéer.

– Vi har mycket att vinna och det är den här tiden vi behöver ta oss även om vi känner ”vi hinner ingenting, vi bara jobbar och jobbar”.

Gamla stuprör behöver ersättas med en mer flexibel bemanning, anser hon. Den som jobbar på en mottagning ska också vara beredd att jobba på vårdavdelningen i samma specialitet.

– Vi behöver rotation.

Tanken prövades i vintras när extra övertidspass beordrades och mottagningspersonal fick gå in på vårdavdelningar, något som väckte mycket kritik.

– Det är mer att vi ska tänka så när vi rekryterar nya sjuksköterskor, att hos oss kan du jobba flexibelt. Jag tror att det lockar att få göra olika saker. Det gäller inte bara avdelning och mottagning utan även flexibla lösningar.

Att sjuksköterskor upplever bristande ledarskap är en orsak till att de slutar, enligt Maria Berglund. En studie i Västra Götalandsregionen pekar på samma sak.

– Vi behöver ett närvarande ledarskap, en chef som uppskattar en, kollegor som uppskattar. Att bli sedd, det är otroligt viktigt och lyfts även det av medarbetare som valt att sluta.

Lön och obekväm arbetstid

Lönenivåerna är en återkommande motivering när sjuksköterskor säger upp sig.

NWT har också fått siffror över löner för sjuksköterskor både i regionen, närliggande regioner och Arvika och Karlstads kommuner.

De visar att den grupp av sjuksköterskor som främst omfattar dem som jobbar i slutenvården hade en medellön på 34 340 kronor i slutet av förra året. Snittlönen ökade med knappt 2 400 kronor mellan 2021 och 2022. Förra året höjdes lönerna för sjuksköterskor i slutenvården i en särskild satsning. Den var då i nivå med samma grupp i Region Örebro län.

– Man är inte nöjd ändå, det ser vi från exempelvis Dalarna där man gjort en rejäl lönesatsning. Men vi ser i olika underlag att det inte är lönen man nämner först.

Maria Berglund beskriver att allt fler inte vill jobba kvällar och helger, samtidigt som patienterna vårdas dygnet runt.

– Det kanske snarare är tillägget för obekväm arbetstid man behöver se över, säger hon, men påpekar samtidigt att hon inte beslutar om pengar.

Ekonomin

Sjukvården går med underskott och prognosen pekar på ett minus på drygt 700 miljoner i år. Maria Berglund ansvarar för slutenvårdens budget, men säger att ekonomin inte är ett hinder för att anställa där det behövs.

– Det kostar mer som vi håller på i dag, med övertid, sjukfrånvaro och annat. Det kostar mer än om vi är fullbemannade.

Att kunna anställa fler – och få dem att stanna kvar – minskar kostnaderna för både mertid, övertid och introduktion.

Arbetsbelastningen

Arbetsbelastningen är också ett bekymmer.

– De patienterna vi har i våra sängar är betydligt sjukare och mer vårdkrävande än bara för tio år sedan. Att jobba i slutenvård är jobbigt och man kanske inte riktigt är beredd på det när man kommer som nyutexaminerad.

Arbetsbelastningen är också föremål för en nationell tillsyn från Arbetsmiljöverket, i kölvattnet av pandemin.

Generationsväxlingen

Samtidigt sker en generationsväxling, i slutenvården precis som i övriga samhället. Erfaren personal ersätts med ny.

– Många har en stor andel som har varit färdigutbildade i mindre än två år och då har man inte den här erfarna att fråga. Det jobbar vi med, med mentorsjuksköterskor.

För att värva sjuksköterskor med mer erfarenhet finns exempelvis kampanjen ”Värva en vän”, som ger en viss ersättning till den som kan locka personal.

– En del vill komma tillbaka när de tror att det blir bättre, eller så har de slutat och vill göra något annat.

Hennes bild är att yngre gärna går ner i arbetstid och byter jobb oftare. Få är beredda att jobba 40 timmar i veckan i 40 år hos samma arbetsgivare.

– Det ger oss stora utmaningar framåt.

Vad gör ni för att rekrytera sjuksköterskor med längre erfarenhet?

– ”Värva en vän” är ett exempel och vi förlänger det så att det kommer att gälla hela året. Att höra av sig när vi känner att vi är på väg att vända det här, vi behöver aktivt ta kontakt med dem och det tror jag man gör.

Läs tidigare artiklar om vårdkrisen: