Karlskogabor har bäst förutsättningar att få hjälp vid akuta vårdärenden, åtminstone sett till väntetiden på ambulans, som under 2022 var kortast i Sverige. Förstaplatsen knep man även året dessförinnan, då man infann sig på plats knappt elva minuter efter larm.
Personer i Karlskoga som under förra året var i akut behov av ambulans fick i genomsnitt vänta 11,3 minuter, en väntetid som är kortast i Sverige och därtill nästan 37 procent snabbare än rikssnittet om 17,9 minuter.
Om siffran däremot ställs i relation till tidigare år kan en markant ökning utrönas, där vårdbehövande på orten i snitt får vänta drygt tre minuter längre än för tio år sedan då responstiden låg på 8,1 minuter. Fjolårets väntetid är också en ökning jämfört med åren dessförinnan, då man landade på 10,6 och 10,9 minuter för 2020 respektive 2021.
Eftersom ambulansen i Karlskoga trots detta lyckats vara snabbast på plats är utvecklingen av förklarliga skäl inget som sticker ut jämfört med andra kommuner. Det ligger snarare i linje med en rikstäckande kontinuerlig ökning av väntetiden som sträcker sig längre än ett decennium tillbaka.
”Kan vara ännu bättre”
Marielle Centerfjord, som är biträdande verksamhetschef inom ambulanssjukvården för Region Örebro län, lyfter fler vårdsökande som den främsta orsaken till ökningen. Hon nämner också ”Emil-fallet”, en händelse från 2011 då en ung man i Stockholm nekades ambulans och ett par timmar senare hittades död i hemmet, som en utlösande faktor.
– Emil-fallet gjorde att det inkom fler samtal till SOS samtidigt som allmänheten ställde högre krav. SOS gick också över till att svara nationellt och allt detta i kombination ledde till att SOS kanske i högre grad överprioriterar vilket gör att det går åt fler ambulanser till prio ett-uppdrag. Det ska också sägas att telefonbedömningar är mycket svåra att göra och en överprioritering kommer alltid till viss del behöva göras, förklarar Centerfjord som alltså menar att prio ett-larmen är fler idag.
– Larm som klassas som prio ett är heller inte brytbara och det gör också att fler ambulanser är upptagna.
Frågan om hur Karlskoga kommun lyckats placera sig högst på den nationella listan över snabbast responstid besvaras okonstlat.
– Ungefär 90 procent av befolkningen i Karlskoga bor i tätort och därför kan man vara snabbt på plats, säger Centerfjord.
Enligt Centerfjord så kan responstiden i Karlskoga trots detta vara ännu bättre.
– Karlskogastationen ligger ganska avskärmat, innanför lasarettet med lastkajer och lite annat som kan störa, så responstiden där skulle egentligen kunna vara ännu bättre om placeringen var det, vilket är en av sakerna vi jobbar med för att kunna få ner väntetiden.
Nästan en halvtimme
De som tillkallar ambulans vid prio ett-larm får i genomsnitt vänta 2,4 minuter längre nu jämfört med 2012 då responstiden, nationellt sett, låg på 15,5 minuter jämfört med dagens 17,9 - 144 sekunder som vid exempelvis hjärtstopp kan ha en förödande effekt. I Karlskoga har den alltså gått från 8,1 till 11,3 minuter under samma tidsperiod.
Väntetiden i Karlskoga är drygt 3 minuter längre nu än för tio år sedan, vilken inverkan kan det ha?
– Det är tack och lov få uppdrag som är så tidskritiska. Men till exempel hjärtstopp och stroke är det och där är det minuter vi jagar eftersom det då handlar på liv och död, svarar Centerfjord.
Hon berättar också att man genom samverkansavtal med SOS Alarm tagit in ambulanssjuksköterskor från regionen på larmcentralen som gör att prioriteringarna blir mer träffsäkra.
– Det har funkat väldigt bra och det är något vi ska fortsätta med. De har mer kunskap och erfarenhet om medicinska tillstånd och vårdens utbud och kan därför göra bättre bedömningar där man ibland kan hänvisa patienten rätt från början och därigenom frigöra ambulanser eller hitta patienter som behöver prioriteras högre, förklarar Centerfjord.
Tror du att det ligger nära i tid att man kan uppnå en minskning av väntetiden?
– Inte utan åtgärder. Rätt kompetens och beslutsåtgärder på SOS Alarm är jätteviktigt. SOS är duktiga på det tidskritiska arbetet men det är bara vården som kan vården, avslutar Centerfjord.
Tittar man på länet i övrigt ligger Örebro kommun också bra till och har med fjolårets siffror i behållning noterats på åttonde plats med 12,3 minuters väntetid. Responstiden om 16,8 minuter till Degerfors kommun är dock inte lika glimrande, om än snabbare än genomsnittet. Sämst responstid har vårdsökande i Lekeberg som i snitt fick vänta 24,1 minuter under förra året, som även det är en försämring jämfört med tidigare år.
Fotnot: Responstiden, eller väntetiden, avser förfluten tid från 112-samtal till det att första resurs finns på plats.
Väntetiderna i länet
Responstid i minuter för 2022, med samma siffra för 2012 i parentes.
Riket (medel): 17,9 (15,5)
Örebro län (medel): 16,1 (14,0)
Karlskoga: 11,3 (8,1)
Örebro: 12,3 (9,8)
Kumla: 13,3 (11,8)
Ljusnarsberg: 15,0 (13,5)
Hällefors: 15,5 (9,3)
Nora: 15,5 (14,4)
Hallsberg: 15,9 (17,4)
Laxå: 16,6 (13,9)
Degerfors: 16,8 (14,1)
Askersund: 17,9 (17,6)
Lindesberg: 18,8 (16,0)
Lekeberg: 24,1 (21,9)
Klart står att det bara är i Hallsberg man lyckats få ner väntetiden jämfört med 2012. I länet som helhet har responstiden i stället ökat med drygt två minuter under de senaste tio åren, en tidrymd som initialt kan verka anspråkslös men som i själva verket kan ha ödeläggande påföljder.
I händelse av plötsligt hjärtstopp dubblas chansen för överlevnad om den drabbade ges hjärt-lungräddning i väntan på ambulans och sju av tio skulle klara sig om de fick en strömstöt från en hjärtstartare inom de första minuterna.
Källa: SOS Alarm, Hjärt-Lungfonden