KD-toppens utspel efter moskébyggstarten: ”Vi är väldigt oroliga”

Den kommande moskén i Karlstad har varit en het och omdebatterad fråga.

Nu sätts spaden i marken för bygget som har diskuterats i flera år.

Kristdemokraten Erik Nilsson uttrycker en skarp oro över finansieringen.

– Det har skett på andra orter, att det kommer pengar, med inflytande från odemokratiska aktörer.

– Avsatt!

Så skreks det från åhörarplats under fullmäktigemötet den 17 juni 2017 i Karlstad.

Ett 50-tal demonstranter hade samlats i och utanför fullmäktigesalen. Man demonstrerade då mot det planerade moskébygget och bakom aktionen stod nazistiska rörelsen Defend Wermland.

Spola fram nästan sex år och efter många turer, debatter och diskussioner sattes spaden i marken för Moskébygget på Rud i slutet av april 2023.

– Det är ett beslut som vi har tagit för länge sedan och nu ska det verkställas, säger Vänsterns gruppledare i Karlstad Parvane Assadbegli.

– Vi har inte ändrat inställning. Vi tycker det är ett beslut som grundar sig i att det är ett bygge som folk med en viss tro ska använda. Precis som med kyrkan.

Linda Larsson (S), kommunstyrelsens ordförande, är inne på samma spår.

– Det är viktigt att det fortsätter att byggas i Karlstad och utöver det har jag inga synpunkter, säger hon.

– Vi gick föreningen till mötes. De vände sig till oss för att de upplevde sig vara trångbodda och då fanns det ingen lokal att tillgå. Platsen pekades ut och sedan gjordes en detaljplan med sedvanligt samråd. Alla fick komma med synpunkter och vi beaktade det och diskuterade och har löst det.

Oro för finansieringen

Det har funnits frågetecken från vissa håll kring finansieringen av moskébygget.

Under våren 2022 släppte Försvarshögskolan en ny rapport, där de menade att Islamiska kulturföreningen i Karlstad hade sökt finansiering från organisationen Qatar charity.

Det handlade om en allmän ansökan, inte riktad till någon särskild person eller organisation, som nådde ett par franska journalister i en läcka under 2019.

Försvarshögskolan såg allvarligt på händelsen – även om det inte är olagligt med en sådan typ av finansiering – eftersom pengar kan komma från aktörer med odemokratisk agenda.

Samtidigt kom Försvarshögskolan fram till att det var okänt om föreningen i Karlstad fick finansiering av Qatar charity eller någon annan i Gulfregionen.

Rauf Ahmadi, ordförande för Islamiska kulturföreningen i Karlstad, slog då tillbaka mot uppgifterna:

– De har skämt ut sig. Det är ett aprilskämt, slutet av april-skämt.

– Finns det något bevis att vi har varit där? Nej. Finns det något bevis i att det här brevet är riktat till Qatar? Nej. Varför snackar vi om detta? Det är slöseri med tid.

Han menade att det handlade om ett dokument som finns överallt, och har inte skickats till någon specifik.

Erik Nilsson, dåvarande ordförande i stadsbyggnadsnämnden, tog allvarligt på uppgifterna och hans oro består än i dag:

– Vi är väldigt oroliga för vad det kan innebära. Och de pengarna som finns räcker inte till någon moské.

Till NWT säger Rauf Ahmadi att de fått in åtta–nio miljoner nu, medan de behöver totalt 13 miljoner. De senaste medlen har kommit in via en kampanj på sociala medier.

– De har alltid sagt att de kan visa transparent var pengarna kommer från. Men jag har inte sett någon redovisning och det tycker jag man är skyldig Karlstadsborna att säga. Det har skett på andra orter, att det kommer pengar, med inflytande från odemokratiska aktörer, säger Erik Nilsson.

Kommunalrådet i opposition, Alexander Torin (M), delar sin borgerliga politikerkollegas åsikter.

– Jag tycker fortfarande att det finns frågetecken kopplat till ekonomin och finansieringen. Det är väl det man sett på andra ställen i landet där det riskerar att påverka verksamheten på ett sätt som kan vara problematiskt.

Han anser även att kommunal mark inte ska användas för att bygga religiösa byggnader.

– Som vi sa tidigare när vi röstade nej till detaljplanen. Kommunal mark ska i stället användas till ändamål som att hjälpa till att lösa bostadsbristen och utveckla vår välfärd. Men den kommunala processen har haft sin gång och vi respekterar demokratiskt satta beslut, även om vi inte håller med om dem.