I dag är det enligt den judiska kalendern Yom Ha'atzmaut – Israels självständighetsdag. I år är den extra speciell för man firar också den moderna staten Israels 75-årsjubileum. Inför detta fick NWT ett samtal med Ziv Nevo Kulman, som sedan augusti 2021 är Israels ambassadör i Stockholm.
På frågan vad som är det viktigaste att ta fasta på i samband med 75-årsfirandet svarar ambassadören att landet existerar! Hans föräldrar är äldre än staten Israel, föddes i Polen och det fanns ingen annanstans att fly. Och för dagens judar är landet en fristad som inte fanns tidigare. Förintelsen gjorde det särskilt tydligt, men Israel är fortfarande relevant. Immigrationsvågor kommer hela tiden. Nu är det många som flyttar från länder som Ryssland, Belarus och Ukraina. Att den möjligheten finns är oerhört viktigt.
Omvärlden erkänner att Israel är Mellanösterns enda fria och demokratiska land, och just därför kan kritiken från omvärlden ibland vara så hård, hårdare än mot omgivande arabländer. Men det finns en gräns som när den passeras blir till en besatthet, menar ambassadören. Han talar om tre D:n – när man delegitimerar och demoniserar Israel samt tillämpar dubbla måttstockar. Då handlar det om antisemitism.
Den senaste tidens massiva protester mot premiärminister Netanyahus domstolsreformer har fått vissa att ifrågasätta demokratin i Israel. Men Israel är världens starkaste demokrati. Vi har kanske för många val, skämtar ambassadören och syftar på att det varit 5 parlamentsval på 3,5 år. Just demonstrationerna visar på friheten. Men Israel har, likt Storbritannien, aldrig haft en grundlag då det var något man inte kunde enas kring vid bildandet. Högsta domstolen är aktivistisk och utser i praktiken sig själva. Och hur kan den förklara lagar som okonstitutionella när det inte finns någon skriven konstitution?
Förenta Nationerna hade en avgörande roll för Israels bildande, men i dag tillhör världsorganisationen inte direkt landets bästa vänner. Förra året röstades 15 antiisraeliska resolutioner igenom i generalförsamlingen, medan 13 riktades mot resten av världen.
Så FN kan knappast sägas vara en ärlig medlare när det gäller konflikten mellan Israel och palestinierna, enligt Kulman. Det gäller för övrigt också Sverige, särskilt sedan erkännandet av en palestinsk stat 2014. Men lyckligtvis nog så har den nya regeringen kallat det för ett politiskt misslyckande, och utrikesminister Billström har sagt att erkännandet inte bidragit till något.
Nu försöker vi fokusera på det positiva och våra gemensamma intressen, säger Kulman. Det gäller bland annat forskning och utveckling. Innovationsmyndigheten Vinnova har till exempel öppnat ett kontor i Tel Aviv, det andra i världen.
De som kallar Israel för apartheidstat, som Amnesty, vet inte vad de pratar om, menar ambassadören. Minoriteterna inkluderas i landet och många araber är israeliska medborgare. De som bor i de palestinska områdena i Judéen och Samarien (som omvärlden brukar kalla Västbanken) lyder under den palestinska myndigheten, där det inte finns frihet eller demokratiska val.
Ambassadören är pessimistisk när det gäller möjligheterna att nå en fredsuppgörelse i närtid. Palestinierna är splittrade på islamistiska Hamas i Gaza, som vill utplåna Israel, och Fatah på Västbanken. Vilka skall man ens förhandla med? Dessutom försitter palestinierna aldrig en chans att försitta en chans, ända från FN:s delningsplan 1947 till Osloavtalet och Camp David-förhandlingarna år 2000.
Då är de så kallade Abrahamavtalen mellan Israel och flera arabländer betydligt viktigare, liksom relationerna till grannländerna Egypten och Jordanien. Det visar världen att det finns en vilja till samarbete och fred. Förenade Arabemiraten är Israels 16:e största handelspartner, och det går runt 100 fulla flighter i veckan mellan Israel och emiraten. I Stockholm berättar ambassadören hur man brukar fira gemensamma högtider tillsammans, också med deltagande av amerikanska ambassaden och svenska representanter. Det största problemet i dag är mullornas regim i Iran. Trots det är det många iranier som sympatiserar med Israel, särskilt de som bor i exil.
Israel har fått kritik för att inte mera entydigt stå på Ukrainas sida i kriget mot Ryssland. Ambassadör Kulman säger att landet har stött alla internationella resolutioner och att man hjälper till med humanitärt bistånd och hur ukrainarna kan bekämpa iransktillverkade drönare. Samtidigt så måste man komma ihåg att Ryssland genom sin närvaro i Syrien är ett grannland, vilket gör relationerna delikata. Det finns också en halv miljon ryska judar att ta hänsyn till så viss försiktighet är påbjuden.
Henrik L Barvå
Politisk redaktör