Det finns inga planer på en specialinriktad mottagning för kvinnosjukvård i Värmland.
– Vi tar kvinnornas berättelser på största allvar. Vi kommer nu att ställa frågan till vårdcentralerna vad de behöver för att kunna erbjuda ännu bättre vård, säger regionråd Daniel Schützer (S).
I NWT:s artiklar om klimakterievården i Värmland har kvinnor önskat sig en särskild mottagning för kvinnosjukvården med specialutbildad personal.
– Vi tar det här på största allvar och tar till oss alla viktiga berättelser som kommit fram. Det är vetenskapligt fastlagt att kvinnor får sämre vårderbjudanden än män, säger Daniel Schützer, ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.
Men han tror inte att en speciell kvinnomottagning är rätt väg att gå.
– Geografiskt blir det svårt att lösa i ett landskap som Värmland och lösningen är inte att skicka alla till specialister.
– Distriktsläkarna har utbildning i gynekologi och är väldigt duktiga. Jag träffar många som säger att de är nöjda med vården där, säger Daniel Schützer.
Två åtgärder
Han kommer precis från presskonferens om Region Värmlands ekonomiska situation. Där presenterades en satsning på vårdcentralerna inför nästa år med 30 miljoner kronor.
– Satsningen är en av två åtgärder vi gör för att stärka vårdcentralernas arbete med klimakterieproblem.
– Det andra är att vi kommer att ställa frågor till vårdcentralerna för att få reda på vad de behöver för att kunna hjälpa, säger Daniel Schützer.
På måndag ska han träffa sjukvårdsledningen och dra upp riktlinjerna för en frågerunda till vårdcentralerna.
– I september borde vi ha fått in lite svar så vi kan gå vidare, säger Daniel Schützer.
Vad förväntar du dig för svar?
– Jag vill att professionen kommer med de förslagen, säger Daniel Schützer.
Och tillägger:
– Att kunna ha samma läkarkontakt varje gång skulle kunna hjälpa.
Samma läkarkontakt har varit ett mål i primärvården länge men svårt att tillgodose eftersom det är svårt att få tag på läkare.
– Ja, så är det men det är ändå ditåt vi måste jobba, säger Daniel Schützer.
Skulle barnmorskor kunna vara mer delaktiga?
– När vi pratar om god och nära vård så funderar vi också på vem som ska göra vad. Så ja, det kan vara en sak som kommer upp. Det kanske inte alltid behöver vara en läkare.
– Men barnmorskor är det också brist på nu.
Kan värmländska kvinnor förvänta sig en bättre vård och bättre bemötande inom de närmaste åren?
– Jag vill återigen betona att jag har stort förtroende för det arbete som våra läkare i allmänmedicin gör men ja, jag är övertygad om att de här frågorna kommer att komma högre upp på agendan framöver, både i Värmland och i resten av Sverige.
Svårt att få hjälp mot klimakteriebesvär i Värmland – så stora är skillnadernaRegionens svar om klimakterievården: ”En myt att kvinnor får sämre vård”Klimakteriet: Marie Lundström var bara 38 – "Vi tiger och lider inte längre”Fler kvinnor rasar mot bristen på hjälp vid klimakteriebesvärVärmlands ”klimakteriekärringar” kostar på – om de inte får adekvat vårdOrimlig arrogans om klimakteriet