Rädda jorden så räddar vi Jorden

Det ska inte vara möjligt att berika sig genom att våldföra sig på naturens ekosystem som upprätthåller livet i och på jorden, skriver Hans-Åke Scherp.

Klimatkrisen yttrar sig genom ökad koldioxidhalt i atmosfären som leder till uppvärmning av jorden, översvämningar, torka, missväxt, stormar, jorderosion, minskad biologisk mångfald. Det märkliga är att naturens roll sällan nämns som viktig i klimatdebatten trots att den består av olika ekosystem som alla är kopplade till klimatet.

Om ekosystem försvagas bryts naturens naturliga näringskedja och kolcykel. Livets viktigaste ekosystem består av solen, växterna, jorden och mikrolivet. Växternas fotosyntes omformar solljus till kolhydrater, socker, med hjälp av vatten och luftens koldioxid.

Fotosyntesen är kolinlagringens motor. En tredjedel av fotosyntesens kolhydrater skickas ned till rötterna och utgör mat för mikroorganismerna som består av bakterier, svampmycel, protozoer och nematoder som ökar jordens kolinlagring. Ökad kolhalt i jorden bidrar både till att minska halten av koldioxid i atmosfären och till att skapa bördigare jordar. I jorden inlagras betydligt mer kol än det som finns i atmosfären och växterna tillsammans. Utan jord finns vare sig natur eller liv på jorden. Jorden är vår verkliga ödesfråga.

Tekniska lösningar måste prövas på hur naturen gynnas eller tål dem och ekonomi måste vägledas av ekologi. Det ska inte vara möjligt att berika sig genom att våldföra sig på naturens ekosystem som upprätthåller livet i och på jorden. Naturen måste få huvudrollen om vi ska klara odlingsjorden, klimatkrisen och de naturkatastrofer som är förknippade med klimatet och jordutrotning.

På grund av jorderosion kommer vi enligt FN inte att ha någon odlingsbar jord kvar på jorden om 60 år om vi fortsätter att odla på samma sätt som nu. Mikrolivets skapande av jordaggregat ger en jordstruktur som motverkar den jorderosion som medfört att vi de senaste 100 åren förlorat mellan 60-80 procent av våra matjordar, jord som hamnar i vattendrag, sjöar och hav med giftig algblomning som resultat.

En jord som ger närings- och smakrika plantor behöver ha en kolhalt på minst 3 procent. Jordar som understiger det utarmas successivt. I Sverige är medelvärdet 1,48 procent, i Afrika 3 procent och i Indien 0,5 procent. Kolet som finns i atmosfären behöver återföras till jorden. Utarmningen av jorden tillsammans med jorderosionen leder till allt sämre inlagring av koldioxid och till allt värre svältkatastrofer. Om jorden missbrukas upphör den att ge.

En porös jordstruktur som skapas av mikrolivet är som en tvättsvamp som minskar översvämningar genom att suga upp och hålla vatten, vilket även ökar jordens förmåga att klara torkperioder. Men genom att plöja, gräva, använda konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel förstör vi mikrolivet och den levande hållbara jorden. En frisk och bördig jord med ett rikt och varierat mikroliv skapas genom att täckodla, använda kompost, samodla växter från olika växtfamiljer, gynna biologisk mångfald, övergå från kalhyggen till kontinuitetsskog samt omskapa gräsmattor till ängar och odling.

För att vår generation ska få eftermälet att ha räddat jorden från en katastrof och inte som den generation som lät det ske behöver vi agera nu för att rädda jorden. Vi måste ersätta nuvarande egosystem där vi formar och anpassa naturen efter egna behov och eget gottfinnande med ett ekosystem där vi är en del av naturen med naturens olika ekosystem som vägledning. På det viset blir vi en ansvarstagande generation i stället en generation som om några år är ångerfull.

Hans-Åke Scherp