Strålbehandling är enligt alla bedömningar mycket kostnadseffektiv och tål att jämföras med läkemedel och kirurgi både när det gäller biverkningar och effekt, skriver Markus Roskifte.
Vi har i Sverige sedan 2009 en nationell cancerstrategi som det nu har startats ett arbete för att förnya. Regeringar har oaktat partifärg sett vikten av att lyfta cancervården, det är bra och nödvändigt. Det har etablerats sex regionala cancercentrum (RCC) för nationell koordinering, som tagit fram och utvecklar/uppdaterar nationella vårdprogram för enhetlig forskningsbaserad behandling och vård av cancerpatienter i Sverige.
Cancerbehandling står sedan länge på tre ben: kirurgi, läkemedel och strålbehandling. Immunterapi har tillkommit som ett fjärde ben de senaste åren. Kirurgi har en självklar och viktig plats i behandling av många cancerdiagnoser, teknikutveckling leder till mindre komplikationer och fler tillfrisknanden. Utvecklingen på medicinsidan har varit närmast explosionsartad. Strålbehandling har också utvecklats enormt.
Av någon anledning har dock strålbehandling inte fått samma uppmärksamhet och röner inte samma intresse. 2022 gjordes en jämförelse mellan Sverige och våra nordiska grannländer om hur strålbehandlingen utvecklats sedan millennieskiftet. Resultatet är dessvärre nedslående.
Så skriver du en debattartikelFrån att ha varit världsledande inom strålbehandling med stora epokgörande landvinningar och globalt erkända forskare har vi de senaste decennierna tappat tempo. Danmark och Norge antog sina respektive nationella cancerstrategier strax före millennieskiftet och har arbetat konsekvent sedan dess för att stärka strålbehandlingen med både utrustning och kompetens. Där har vi i Sverige en läxa att göra.
Vi har i Värmland en väl fungerande strålbehandlingsenhet. Vi har modern utrustning, kompetent personal, följer nationella vårdprogram och driver aktiv verksamhetsutveckling, både lokalt och i samråd med andra kliniker. Värmlands cancerpatienter kan känna sig trygga i att de får en behandling som inte ligger universitetsklinikerna efter.
Vi har dock lokaler som varit i bruk sedan tidigt 1980-tal, med fyrdubblade patientflöden sedan dess. Region Värmlands satsning på nya byggnader är välbehövlig och nödvändig. Dessvärre planeras ny byggnad för strålbehandlingsenheten stå klar först 2036. Det är ytterst olyckligt.
Senast det invigdes en ny strålbehandlingsapparat på Centralsjukhuset framställdes det i media av politiker och tjänstemän som en närmast enorm investering och satsning för många miljoner. Självklart är det mycket pengar men strålbehandling står för i runda tal 30 procent av all botande cancerbehandling, hälften av alla cancerpatienter är någon gång under sin sjukdomstid hjälpta av strålbehandling.
Andelen äldre i befolkningen kommer att öka kraftigt kommande år. Många cancerdrabbade lever längre med sin cancer tack vara nya behandlingar och det ger sammantaget ett ökande behov av strålbehandling. Det är ingen gissningslek utan fakta.
Inköp av en strålbehandlingsapparat med driftstid på tio år motsvarar kostnaden för cancerläkemedel i tre månader. Vi kan köpa och installera fyra behandlingsapparater varje år för samma pengar som vi redan lägger på cancerläkemedel. Strålbehandling är enligt alla bedömningar mycket kostnadseffektiv och tål att jämföras med läkemedel och kirurgi både när det gäller biverkningar och effekt. Poängen är dock att de inte ska jämföras utan komplettera varandra.
Strålbehandlingen behöver lyftas, med kompetensförsörjning, forskningsresurser och uppmärksamhet i media. Som jag skrev inledningsvis, cancerbehandling vilar på fyra ben, ingen stol står stadigt med mindre än att alla ben är på plats och lika långa.
Markus Roskifte
Onkologisjuksköterska
Styrelseledamot i Sjuksköterskor i cancervård och Svensk strålonkologisk förening