Vindkraft är bra och nödvändig som ett komplement till annan produktion. Men vi kan inte blunda för hur den drabbar människor som bor och driver företag runt om i hela Värmland, skriver Magnus Resare och Stina Höök.
Länsstyrelsen i Värmland skriver i en rapport att elbehovet i länet ökar med 13 procent till 2030. Man hävdar också att det är mest gynnsamt att bygga ut vindkraften och att den bör öka minst fem gånger här.
För oss moderater är det viktigt att vi klarar att balansera olika målkonflikter som uppstår i samband med den nödvändiga omställning till ett fossilfritt samhälle vi är mitt uppe i. Vi behöver kraftigt bygga ut både energiproduktionen och elnätskapaciteten i Värmland och Sverige i övrigt. Men vi måste jobba med alla energislag och ta hänsyn till hur hela Värmlands hållbara utveckling påverkas.
Vindkraft är bra och nödvändig som ett komplement till annan produktion. Men vi kan inte blunda för hur den drabbar människor som bor och driver företag runt om i hela Värmland. Vi måste också utveckla övriga energislag så som kärnkraft, sol- och vattenkraft samt el från kraftvärme. Särskilt de stora mängderna småskalig vattenkraft som sammantaget kan bidra till ökad elproduktion är en viktig möjlighet för Värmland eftersom de allra flesta av våra vattendrag redan är reglerade.
Så skriver du en debattartikelFör att göra en verklig omställning av samhället så måste den ske genom delaktighet och acceptans från människorna som lever här. Allt för ofta upplevs att myndigheter, miljörörelser och andra påverkansaktörer agerar ologiskt och med ett perspektiv som helt bygger på urbana förutsättningar.
Samtidigt som skogs- och markägare får höra att enorma arealer inte borde röras och att skogsbruket kraftigt ska minskas så är det okej att skövla andra arealer av skog för att bygga hundratals betong- och plastkraftverk.
Vi skulle som sagt kunna använda och bygga ut stora delar av vår småskaliga vattenkraft i alla de vattendrag som sedan flera hundra år redan förändrat närmiljön. Men istället vill svenska statens olika myndigheter riva ut denna möjlighet just med hänvisning till miljön.
Kulturbyggnader förläggs med förbud att ha solceller, samtidigt som närmiljön i dessa bygder kan förstöras med enorma vindparker. Det här sättet att ”sila mygg och svälja kameler” gör att omställningsarbetet bara blir svårare och mer konfliktfyllt.
Om landsbygdens människor får sin närmiljö förstörd så måste man åtminstone få ekonomisk kompensation på ett relevant sätt. Idag är det vanligt med så kallad bygdepeng. Med tanke på hur mycket pengar energibolagen tjänar så är dessa småsmulor snarare ett hån än en rättvis ersättning. Vi tycker att andra ersättningsformer måste arbetas fram. Det gäller både att hitta former för hur kommuner och regioner kan få del av den skatt som energibolagen betalar. Men framför allt måste alla närliggande markägare och boende få betydligt större kompensation för hur livet, ägandet och framtida utvecklingsmöjligheter påverkas.
Vi är djupt oroade över att utbyggnaden av vindkraft i Sverige riskerar bli den krutdurk Sverige verkligen inte behöver där landsbygders och städers behov och möjligheter ställs mot varandra. Omställningen till ett fossilfritt samhälle och diskussionen om densamma kan inte ensidigt fortsätta ha staden som utgångspunkt. Landsbygdens människor drabbas redan i dag av orimligt stora pålagor och hinder för utveckling.
Vi behöver en mångfald av olika energislag och utbyggnaden av den och elnäten måste ske i respektfull dialog, med stor hänsyn till de människor som påverkas och med rimlig logik kring hur miljön får drabbas. Och sist men inte minst behövs en helt annan form för hur människor och bygder ersätts ekonomiskt för hur utbyggnaden av olika energislag, särskilt vindkraften, påverkar landsbygderna i hela Värmland och övriga landet.
Magnus Resare (M)
Riksdagsledamot, Värmland
Stina Höök (M)
Regionråd, Region Värmland