Som tidigare meddelats har förre landstingsöverläkaren Per-Henrik Magnusson avlidit, 89 år gammal. Han hade under många år stor betydelse för sjukvården i Värmland och var dessutom aktiv inom kulturlivet. För oss var han en god vän och en stimulerande samtalspartner.
Per-Henrik lämnade en lovande forskarbana när han 1973 flyttade till Karlstad för en tjänst som landstingsöverläkare i kombination med en överläkartjänst på Centralsjukhuset. Som landstingsöverläkare var Per-Henrik rådgivare åt landstingets ledning liksom något av samordnare mellan landstingets dåvarande fem sjukvårdsdistrikt. Han var skeptisk till långtgående centralisering av den värmländska sjukvården och förstod att de mindre sjukhusen hade många tillgångar. Samtidigt insåg han fördelarna med koncentration av viss diagnostik och behandling.
Per-Henrik var väl insatt i sjukvårdens biomedicinska och tekniska delar men han hade också ett engagemang för vårdens sociala, psykologiska och humanistiska delar. Han förstod vårdarbetets vardag och stödde sjukvårdens mindre slagkraftiga delar som primärvård och psykiatri. Han startade 1987 landstingets etikgrupp och var dess ordförande fram till sin avgång. Som ledamöter i gruppen kan vi intyga hans aktiva intresse för vårdens många svåra etiska frågor och avvägningar. Etikens framskjutna ställning i landstinget under dessa år var till stor del Per-Henriks förtjänst.
Som pensionär behöll Per-Henrik sitt engagemang för sjukvården. Han var aktiv i debatten om medicinska insatser i hemsjukvården och på äldreboenden och han tillhörde ledningsgruppen för arbetet med jubileumsboken ”Vårt LiV” med anledning av landstingets 150-årsjubileum.
Om man som landsortsbo besökte Karlstad för ett kulturevenemang träffade man ofta på ”PH” och Gundla som deltog med både entusiasm och kritiskt tänkande. Han engagerade sig i Fredrika Bremer-sällskapet och han var också under ett antal år ordförande i folkhögskolan Geijerskolans styrelse och tillsammans med Gundla uppskattad deltagare på dess sommarkurs. Hans öppna livshållning och breda bildning berikade samtalen med honom. Han var i ordets djupaste mening en sann humanist.
Stig Andersson och Rolf Ahlzén
Båda läkare och före detta ordföranden i landstingets etikgrupp