Bättre, men inte helt bra. Så kan man sammanfatta Karlstadsbornas sopsortering.
Långt mer än hälften av det som slängs i soporna skulle kunna återvinnas.
Det visar en analys som Karlstads energi har låtit göra.
I höstas lät Karlstads energi ett företag i Sydsverige gå igenom fyra ton soppåsar och matavfallspåsar från olika områden i stan – både flerfamiljshus och villor på landet och i stan.
En sak sticker ut när det gäller vad Karlstadsborna slänger – eller snarare inte slänger – i soppåsen, säger återvinningsstrategen Christoffer Henriksson på Karlstads energi.
– Det är så lite mat. Historiskt är det extremt lite. Det hänger väl ihop med att vi har inflation, krig i närområdet och räntehöjningar som gör att det verkar som att vi äter upp maten bättre.
En annan förklaring är att Karlstadsborna vant sig vid att sortera ut matavfall i särskilda påsar – och gör det bra. Bara några enstaka procent av innehållet i de undersökta matavfallspåsarna utgjordes av sådant som inte borde ha slängts där.
Mer slängs rätt
Generellt slänger Karlstadsborna allt mindre i det som kallas restavfall: den traditionella soppåsen som går direkt till förbränning, men där energin utvinns.
I den analys av sopor som gjordes 2014 slängde varje undersökt villahushåll i tätorten 5,7 kilo restavfall per vecka, varav ett drygt kilo var matavfall.
Förra året var den siffran lite drygt 2,6 kilo. Mängden har alltså mer än halverats på åtta år.
Karlstadsborna blir allt bättre på att sortera rätt.
– Jämför vi 2014 med 2022 kan vi konstatera att det är ungefär tio kilo mindre plast per hushåll och år i restavfallet. Det är jätteroligt, vi jobbar för att få mindre plast till avfallspannan.
Mycket av plasten har fossilt ursprung och när den bränns släpps koldioxid ut i atmosfären och driver på klimatförändringarna.
Mycket kvar att göra
Men Karlstadsborna kan göra ännu mer. Trots alla förbättringar skulle långt över hälften, minst 60 procent, av allt som slängs i restavfallet gå att sortera.
– Det är fortfarande över 30 kilo plast per hushåll och år i restavfallet.
Fortfarande slängs både plast- och pappersförpackningar i soporna – även i flerfamiljshus där de allra flesta har nära till sopsorteringen.
Även textilier hamnar i soppåsen i onödan.
– Här finns en kunskapslucka. Textilier behöver inte vara hela och rena för att sorteras ut, det går även att slänga trasiga textilier till återvinning, säger Christoffer Henriksson.
I plockanalysen hittades även felfria textilier, som inte alls hade behövt slängas.
Information och kanske avgift
– Mycket handlar om beteenden, kunskap och kommunikation. Vi har satsat på att anställa en hållbarhetskommunikatör som jobbar för att öka kunskapen och engagemanget.
I förlängningen skulle det också kunna bli så att den som slänger fel får betala en avgift.
– Vi tittar på möjligheten.