Så hjälper barnmorskorna förlossningsrädda – här kan du söka stöd

Idag vågar fler berätta att de är rädda för att föda barn.

Möt barnmorskorna som jobbar på enheten för förlossningsrädsla.

– Vi ska finnas som stöd till dem som är rädda. Det handlar inte om att rädda dem från det ena eller andra förlossningssättet, säger barnmorskorna.

Varje år föds cirka 2500 barn i Värmland. I åtta delar kommer du få ta del av några mammor och pappors förlossningsberättelser. Du får bland annat läsa om planerad hemförlossning, hur det är att kämpa med förlossningsrädsla och upplevelser av kejsarsnitt. Även en doula, barnmorskor och politiker kommer till tals om förlossningar i Värmland.

Del 3: Min förlossning: Så här jobbar barnmorskorna med förlossningsrädsla

Barnmorskorna Solveig Walfridsson, Anna Harrysson och Marita Lövenhamn jobbar båda på Viktoriamottagningen på Centralsjukhuset (CSK) i Karlstad.

Viktoriamottagningen startade 1991 på CSK och idag jobbar sammanlagt tre barnmorskor och några erfarna läkare med förlossningsrädda kvinnor.

Barnmorskorna på barnmorskemottagningarna försöker fånga upp förlossningsrädsla i ett tidigt skede av graviditeten. Redan under de första kontrollerna ställs frågan hur de gravida tänker kring sin förlossning.

– Rädslan kan ju framkomma när som helst under graviditeten. Det kan vara vid inskrivningen eller i vecka 20. Ibland kanske de inte tänker på förlossningen alls förrän det närmar sig. Då blir det också väldigt kort tid att jobba med rädslan, berättar de.

Om den gravida uttrycker rädsla kring sin förlossning försöker barnmorskorna klassa rädslan utifrån lätt, medelsvår eller svår rädsla.

Om rädslan klassas som svår skickas en remiss till Viktoriamottagningen.

Patienten får träffa en barnmorskorna på Viktoriamottagningen för ett så kallat Viktoriasamtal där patienten får berätta om sin rädsla.

– Det handlar många gånger om att hitta ett sätt att uttrycka sin rädsla och sätta ord på sina känslor. Det kan vara svårt. Första besöket kanske det bara är gråt. För att det är så svårt att närma sig rädslan, säger barnmorskorna.

Hur många samtal kvinnorna har på Viktoriamottagningen är individuellt.

– Ibland är det bara ett, men oftare två eller kanske tre. De får redskap med sig och sedan får deras barnmorskor på barnmorskemottagningarna jobba vidare med det, menar de.

Det finns många olika orsaker till förlossningsrädsla.

– En del har av olika anledningar låg tilltro till vården eller att de ska få hjälp överhuvudtaget. Det är en svår sak, som kan ta tid. De kanske inte litar på oss i början, säger en av barnmorskorna.

– Det är också ganska vanligt med låg tillit till sin egen förmåga. Att självkänslan eller självförtroendet är lågt, och att de inte tror sig klara av att föda. Många är rädda för att de ska göra fel eller ställa till det för sig själva, säger den andra barnmorskan.

Det vanligaste är att förlossningsrädda kvinnor är rädda för en vaginal förlossning, men det är nästan lika vanligt att kvinnor är rädda för att föda med kejsarsnitt.

– En del är rädda för operationer. Andra är rädda att födseln ska bli något väldigt medicinskt och medikaliserat när de vill ha det så naturligt som möjligt, berättar de.

På Viktoriamottagningen uppmuntras kvinnorna varken till kejsarsnitt eller vaginalfödsel.

– Det är ju inte så att Viktoriaverksamheten är till för att få ner snittfrekvensen, men vi ser att på grund av bristande stöd till kvinnorna, så är det fler som inte vågar föda vaginal. Det finns ganska stora studier som har visat att man inte hjälper förlossningsrädda genom kejsarsnitt. Det blir en snabblösning och sen är de fortsatt lika rädda, säger barnmorskorna.

Om man vill ha ett kejsarsnitt, så får man det?

– Målet är att komma fram till det bästa för patienten, inte själva förlossningssättet. Vi har en diskussion kring kejsarsnitt och vad det innebär, och under samtalen kanske patienten upptäcker att en vaginal förlossning är en möjlig väg. Vi försöker se till det bästa, både fysiskt och psykiskt för kvinnan, så att de har möjlighet att fatta ett informerat beslut, säger barnmorskorna.

Det är också viktigt att överväga framtiden när beslut om kejsarsnitt tas.

– Hur blir det sen om man vill ha fler barn? Man utsätter sin livmoder för en svag länk och utsätter sin kropp för ett ingrepp om man föder med kejsarsnitt, men ingen tvingas till vaginalförlossning, berättar barnmorskorna.

– Man behöver inte komma hit och vara sin egen advokat, menar de.

Om en förlossningsrädd person ska beviljas kejsarsnitt skickas en remiss till en insatt läkare, som sedan träffar kvinnan och gör en bedömning om hon ska beviljas kejsarsnitt eller inte.

Ofta hör man att förlossningsrädslan har ökat, håller ni med om det?

– Vi tror att medvetenheten för förlossningsrädsla har ökat. Det är okej att säga att man är förlossningsrädd, berättar de.

En anledning till att gravida vågar ta upp sin förlossningsrädsla tror de beror på sociala medier.

– Influensers har gjort att det är okej att prata om psykisk ohälsa och att berätta om att man lider av ångest. Kvinnor är duktigare på att kräva hjälp. Det är väldigt bra faktiskt.