I över 25 år har han lirat hockey. Men nu är Fredrik Eriksson som gjorde två mål i den avgörande SM-finalen 2006 för Färjestad en före detta spelare.
– De sekunderna (2006) är svåra att beskriva och om man tänker så, så är det mitt största och häftigaste minne, säger 39-årige Eriksson som nu sadlar om till tränare.
Det var i Karlskoga HC som allt började för Fredrik Eriksson som i juli fyller 40 år. Säsongen 2022-2023 med Borås HC i hockeyettan blev värmlänningens sista, och nu är han alltså en före detta hockeyspelare.
– Före detta hockeyspelare kan man ju säga. Så det är ju skönt, eller jag vet inte, konstaterar Fredrik Eriksson:
– Jag har inte hunnit känna efter kring det så att säga. Känslan nu är lite som vanligt efter en säsong som tagit slut. Det är lugnt ett tag och sedan börjar man se fram emot andra saker.
Har det inte hunnit sjunka in att du spelat din sista hockeymatch?
– Jo, det har det gjort. Rent mentalt på det sättet så har jag varit inställd på att sluta ganska länge. Jag skulle egentligen ha slutat när jag flyttade tillbaka till Sverige 2021 (efter åtta raka säsonger i tyska högstaligan DEL).
– De två sista säsongerna i Borås har varit en rolig grej på det sättet att jag samtidigt fått gå min tränarutbildning och ändå varit med och fått hjälpa Borås att komma tillbaka till hockeyettan och så. Men jag har varit förberedd på att sluta i två till tre år så det har jag processat klart.
Avstängd i slutspelet
Den meriterade backens karriär fick dock ett udda slut. I kvartsfinalserien mot Bodens HF blev Fredrik Eriksson avstängd fyra matcher vilket gjorde att han missade seriens tre sista bataljer när Borås föll med 2–3 i matcher. Borås Tidning rapporterade om att Eriksson stängdes av efter att ha använt könsord och gjort obscena gester.
– Några obscena gester gjorde jag inte. Det jag sa var saker som sägs varje gång på en hockeyplan. Jag får höra det kanske 100 gånger varje match, säger Fredrik Eriksson:
– Men jag har inget att vinna på att sitta här och säga något mer om det. Jag blev extremt felaktigt behandlad, men en vacker dag får jag min revansch ändå och jag lämnar det där. Jag kan sitta i en halvtimme och förklara saker men det hjälper inte så mycket.
Kvartsfinal tre den 8 mars borta mot Boden blev Erikssons sista match som hockeyspelare. För nu är som sagt den sagan slut och han ska inleda en tränarkarriär.
– Nu får man väl börja söka jobb, konstaterar Fredrik Eriksson:
– Jag får se vad som händer framöver. Jag har som sagt gått min tränarutbildning och ska gå en till i slutet på april och sedan är väl tanken att påbörja ”tränarbanan”. Men när det blir vet jag inte, det är svårt att svara på just nu. Tanken är att bli hockeytränare och att ha det som ett jobb. Det är vad jag vill, att jobba som tränare.
Vilket är ditt bästa minne från spelarkarriären?
– Det är svårt att svara på såklart. Det finns så mycket, exempelvis första A-lagsträningen med BIK Karlskoga, SM-guldet med Färjestad (2006) och jag hade en fin tid i Tyskland där jag fick slå rekord.
– Nu kommer jag inte ihåg namnet på cupen, men jag minns min första turneringsseger i Karlskoga HC. Det finns många roliga minnen, men det är svårt att säga något specifikt som sagt. Men det är klart att SM-guldet ger en speciell typ av eufori.
Hyllar Jörgen Jönsson
Ett SM-guld med Färjestad där det var Fredrik Eriksson som i den avgörande sjätte finalen mot Frölunda tillverkade två mål och det andra blev matchvinnande.
– Ja, sista matchen avgjorde jag men vi hade en rätt så bra kapten i Jörgen Jönsson. Jag skulle nog säga att det var han som avgjorde hela slutspelet. Jag har det gamla gardet i Färjestad att tacka för både det hockeymässiga och hur man ska bete sig som lagkamrat. Det är mest det jag kommer ihåg om jag ska vara ärlig.
– Det är nog det jag är mest stolt över tror jag. Att jag alltid varit schyst, en schyst lagkamrat. När jag tänker tillbaka på alla år så har jag alltid behandlat folk väl och det är det jag är mest stolt över faktiskt.
Eriksson försöker beskriva sekunderna efter att SM-titeln var säkrad 2006.
– Just den euforin jag kände då, det är klart att den är överlägsen, just i det momentet när man vann och fick göra mål. De sekunderna är svåra att beskriva och om tänker så, så är det mitt största och mest häftiga. Sedan är man i olika faser i livet så att säga, men just i ren glädje på det sättet är det klart att det avgörande målet 2006 sticker ut, konstaterar Karlskogasonen, som efter FBK-guldet alltså fortsatte spelarkarriären i mer än 15 år:
– Det blev typ 23 eller 24 säsonger som hockeyspelare (utöver första junior-åren). Man får vara glad över att man kunde ha det som arbete tills man blev nästan 40 år.
”En jäkligt häftig resa”
2010 till 2021 gjorde Eriksson nio säsonger i den tyska högstaligan med tre olika lag. Nürnberg Ice Tigers, Kölner Haie och Straubing Tigers.
– Åren i Tyskland var jäkligt häftigt på många olika sätt. I Köln hade vi 18 500 åskådare på flera matcher och jag minns att jag fick avgöra min första match mot München i seriepremiären. Det var häftiga saker med mycket publik och i Nürnberg hade jag väl min bästa tid som spelare.
– De sista tre åren i Straubing var också helt fantastiska. Det var låga förväntningar och en liten klubb men vi tog oss till Champions Hockey League och blev ett topplag i Tyskland. Det var en jäkligt häftig resa och en rolig resa att göra när man var lite äldre så att säga. Det har varit många roliga saker i olika faser av karriären.