Kostnaderna för konsulter skjuter i höjden: ”Kommer kosta en del framöver också”

Från 52 till 77 miljoner kronor.

På två år ökade Karlstads kommuns kostnader för konsulter med 50 procent, visar NWT:s granskning.

– Det kostar att växa, säger kommundirektören Ulrika K Jansson.

Totalt lade de värmländska kommunerna nästan en kvarts miljard kronor på konsulter under förra året.

Myggbekämpning, managementkonsulter och jurister. Experter från jättar som Sweco och WSP. Värmlands kommuner köper in ett brett spektra av tjänster från olika konsulter.

NWT har granskat hur mycket de 16 kommunerna i Värmlands län spenderat på konsulter.

Granskningen visar att kostnaderna har ökat de senaste åren. 2020 lade kommunerna 197 miljoner kronor på konsulter. Året därpå 232 miljoner. Och i fjol 236 miljoner.

Under de tre åren handlar det om totalt 667 miljoner kronor.

Karlstad är den kommun som spenderat mest under perioden. Kommunens konsultkostnader har ökat med 50 procent mellan 2020 och 2022 – från 52 till 77 miljoner kronor.

Karlstad har köpt bland annat byggkonsulter och juridiska konsultationer.

– Vi ska använda konsulter klokt. Vi ska leverera det bästa vi kan för Karlstadsborna och då behöver vi ibland ta hjälp av konsulter, vi har inte alla resurser och all kompetens ”in house”. Men vi ska göra det avvägt och när det behövs, säger Ulrika K Jansson.

När är ett bra tillfälle?

– Det kan vara när vi utvecklar och skapar förutsättningar för tillväxt för kommunen.

Kostnaderna har ökat ganska mycket från 2020 till 2022?

– Jag tänker att det hänger ihop med tillväxten. Vi har haft jättemånga stora projekt i gång; Solstadens arenaområde, Sundsta-Älvkullegymnasiet och sen har vi också resecentrum som är på gång. En del av ökningen är kopplad till teknisk infrastruktur och där har vi en långsiktig investeringsplan, så det ligger inom den beräknade planen.

Resecentrum kommer fortsätta i många år till. Hur kommer konsultkostnaderna utvecklas?

– Vi hoppas att vi kan hålla nere priserna och se över det hela tiden i våra upphandlade avtal. Sen är det svårt i och med inflationen och att byggpriserna gått upp under ganska lång tid. Så det är klart att det kommer kosta en del framöver också.

Ulrika K Jansson kopplar ihop kostnaderna med att Karlstad växer och att befolkningen i kommunen ökar.

– Det ser ut att hålla i sig, vilket är positivt för kommunen och Värmland som helhet. Sen kostar det naturligtvis att växa. Men jag har jobbat i mindre kommuner där man får hantera avveckling eller avfasning och det kostar också ganska mycket pengar, så det är mer positivt att ha kostnader för tillväxt.

– De investeringar vi gör i resecentrum är för att skapa fortsatt tillväxt och en positiv utveckling.

Ser du något problem med kostnaderna för konsulter under de här tre åren?

– Egentligen inte. Ser man tillbaka har vi haft en kostnadsutveckling som legat ungefär så här, men det är klart att framöver behöver vi hålla koll på den. Men vi omsätter jättemycket och det är ganska stora siffror på totalen. Tittar man på det är de här konsultkostnaderna en ganska liten andel.

Den kommunen spenderade minst pengar

Filipstad var den kommun som lade minst pengar på konsulter under 2020–2022.

– Det finns inget beslut bakom det, men vi har ett aktivt förhållningssätt i kommunen där vi försöker jobba med våra insatser ”in house”. Vi håller hårt i stålarna och försöker inte ta in konsulter det första vi gör, säger kommundirektören Hannes Fellsman.

Han ser positivt på att kommunen ligger där den gör i jämförelse med övriga Värmland.

– Det är klart att det hade varit jobbigare om det hade varit åt andra hållet. Vi får ut mycket av de resurser som vi har och det känns som ett bra tecken eftersom vi upplever att vi levererar det vi ska med god kvalitet.

Men ni har ändå lagt ungefär tio miljoner de tre senaste åren på konsulter, vart går de pengarna?

– Nyckelkompetens i till exempel detaljplanering, där behovet kommer och går. Där kan konsulter bli en billigare affär eftersom vi inte har behovet att ha den kompetensen och kostnaden hela tiden själva.

Bolaget med högst kostnader

NWT har även begärt ut uppgifter från samtliga kommunala bolag i länet. Variationen är stor. Vissa bolag har haft konsultkostnader på några tusen kronor per år – andra på flera miljoner.

Mest har Karlstads energi spenderat: 61 miljoner kronor.

– Vi är egentligen en fabrik här. Vi omsätter 2022 två miljarder och en och en halv miljard 2021. Det ett par procent av omsättningen som går till konsultkostnader, säger bolagets vd Erik Kornfeld.

Han tycker att det därför är svårt att jämföra Karlstads energi med andra kommunala bolag. En mer relevant jämförelse är med till exempel pappersbruk, enligt Erik Kornfeld.

– Det allra mesta är när vi har revisionsstopp, så vi hyr in tekniska experter som under en kort period servar våra pannor och våra anläggningar.

Och det är kompetens som inte går att ha anställd?

– Det går inte att ha det hos oss, utan det är samma personer som är här på ett stopp som sedan åker till Skoghalls pannor och sedan Nordic papers pannor.

Gör du bedömningen att den summan ni lägger på konsulter är rimlig?

– Det är en rimlig nivå. Det är är väldigt viktigt för oss att det vi gör är ekonomiskt hållbart. Det skulle inte vara ekonomiskt hållbart om vi inte köpte konsulter utan hade det här själva.

De senaste tre åren har Karlstads energis konsultkostnader ökat. 2020 låg det på 17,9 miljoner, medan det 2022 slutade på 25,9, enligt NWT:s sammanställning. Enligt Erik Kornfeld beror det på att revisionsstoppen är mer omfattande vissa år.

Tvåa bland bolagen är Karlstad airport som köpt konsulttjänster för 25 miljoner. Även Arvika, teknik, Kristinehamns elnät och Karlstads el- och stadsnät har sprängt tiomiljonersgränsen under perioden.

Region Värmland har minskat sina konsultkostnader under de tre åren, från 57 miljoner 2020 till 50 miljoner förra året. I summan ingår inte kostnader för inhyrd vårdpersonal.

Läs även: