Efter 30 år i Karlstad bröt konstnären Johan Magnusson upp och flyttade tillbaka till sin ungdomsstad, Norrköping.
Elva månader senare är han tillbaka – för att ställa ut på Konstfrämjandet.
”Dagar som jag glömt” heter utställningen som han fyllt enrumsgalleriet med inför fredagens vernissage.
– I ett liv minns man vissa saker och det mesta minns man inte! Om man över huvud taget försöker komma på vad man gjorde när man inte var ett år en gång, så är det ju omöjligt. Det handlar om det flyktiga, säger han.
Rutorna i hans bilder symboliserar olika dagar.
– Jag började jobba med tiden och började med den 13 oktober 1954 då jag föddes, berättar han.
Minimalism i stort format
Mellan de färglagda rutorna finns också tomrum, som han slumpar fram genom att kasta med tärning. I rutsystemen som uppstår finns därmed både särskilda dagar och sådana som inte lämnat spår efter sig i minnet.
– Det är lite existentiellt. Vi är ju så att vi finns, så länge någon minns en. Om det inte finns någon som kommer ihåg en, har man på ett sätt slutat att finnas till. Det är möjligt att jag finns till lite längre, eftersom det kan finnas ett konstverk som hänger någonstans, säger han.
I sitt konstnärliga uttryck är han närmast minimalist, men bilderna kan ändå bli stora till formatet. Största verket hos Konstfrämjandet mäter nästan meterhögt och han blir glad när han för första gången ser det utanför ateljén och hemmet.
– Det är fantastiskt fint ljus här. Det är en wow-känsla för mig själv att få se det så här, säger han.
Åter till ungdomsstaden
Nu ser han fram emot fredagen och att träffa gamla vänner. Johan Magnusson bodde i Karlstad i 30 år, men förra året drog han upp bopålarna och flyttade till Norrköping.
– Det blev lite hastigt och lustigt. Jag bodde där från tonårstiden när jag flyttade dit med min mamma och pappa och sen bodde jag kvar där tills jag var 30. Jag har väl alltid haft ett gott öga till Norrköping.
Inget agg mot Karlstad
Staden har mycket kultur att uppleva, från museer till ”en förening som spelar jättekonstig musik”, berättar han. Därtill tog flytten honom närmare sina barn.
– Men det är inget agg mot Karlstad! säger han för säkerhets skull.
Apropå på bortglömda dagar och tid som gått: kände du igen dig i din ungdomsstad när du flyttade tillbaka i vuxen ålder?
– Jo, Norrköping har väl växt med en 20 000 invånare sen dess, men jag har varit där ganska mycket genom åren. Och det är en fantastisk kulturstad.