Högerpartierna verkar inte inse värdet av ett socioekonomiskt jämlikt samhälle alla känner tillhörighet till, skriver Anders Andersson.
Miljö- och klimatfrågor verkar inte intressera Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, att boendet och skolvalet segregerar samhället bryr de sig inte om och skatter som utjämnar ekonomiska skillnader har de ofta motarbetat.
Moderaterna och Kristdemokraterna har alltid motsatt sig skatter och avgifter på flygresor, trots att flyget kraftigt bidrar till utsläpp av växthusgaser. Inblandningen av biobränsle i drivmedel vill de sänka till EU:s miniminivå, trots att myndigheter och forskning säger att kvotplikten är en förutsättning för att Sverige ska uppnå satta klimatmål, i synnerhet nu när miljöbonusen avskaffas även för de billigaste elbilarna, samtidigt som reseavdraget ökas för alla bilar.
Kraftigt sänkta drivmedelsskatter för alla motiverar de med att det gynnar landsbygden, trots att trafiken i och runt storstäder är underbeskattad. Kraftiga nedskärningar i miljöbudgeten drabbar bland annat skötsel av och tillgängligheten till naturreservat och nationalparker, som erbjuder utomordentliga möjligheter till naturupplevelser och friluftsliv för alla.
Så skriver du en debattartikelNär friskolereformen och skolpengen kom 1992 var viktiga syften att gynna landsbygdsskolor och alternativ pedagogik. Moderata politiker som var med och genomförde reformen startade dock ganska omgående vinstdrivande friskolekoncerner, som i dag ökar segregeringen med ”undervisning på engelska” och ”högt studietempo”, är börsnoterade och vars vinster försvaras av högerpartierna. Ingen diskuterar det tveksamma i att skolor får vara vinstdrivande aktiebolag, där ägarna prioriteras före eleverna.
Att skolvalet dessutom i för- och grundskolan tillsammans med närhetsprincipen starkt segregerar skolan engagerar inte högerpartierna. Tvärtom menar de att skolvalet ger elever möjlighet att välja bort dåliga skolor, vilket dock i praktiken främst görs av socioekonomiskt gynnade elever, som generellt sett presterar bättre i skolan.
Att de ”dåliga” skolorna är just det verkar högerpartierna inte förstå att det beror på att en stor del av barnen som går där är socioekonomiskt missgynnade. Lärarna väljer dock bort friskolor, som har lägre lärarbehörighet än kommunala skolor.
1970-talets relativt jämlika samhälle började under 1980-talets högkonjunktur att dras isär ekonomiskt, vilket har fortsatt med kapitalskapande avregleringar, teknikutveckling och ett mer kvalificerat arbetsliv. Utjämnande fastighets-, arvs-, gåvo- och värnskatt har av högerregeringar ersatts av omdebatterade jobbskatteavdrag, samt de relativt ineffektiva rot- och rut-avdragen för arbetsskapande, vilket bidragit till ökade ekonomiska klyftor.
Högerpartierna verkar inte inse värdet av ett socioekonomiskt jämlikt samhälle alla känner tillhörighet till. Elva sidor av Tidöavtalet handlar om hur kriminaliteten ska bekämpas, men inget skrivs om hur ett mer jämlikt och rättvist samhälle kan bidra till mindre kriminalitet. Inte ens Kristdemokraternas partinamn förpliktigar i det avseendet, vilket annars är mer exkluderande i vårt religiöst multikulturella samhälle.
Hur Liberalerna, med sitt socialliberala arv och sina välutbildade väljare, enligt SVT:s väljarbarometer, kan liera sig med dessa ojämlika och miljöfientliga högerpartier är svårt att förstå. Möjligen beror det på att de socialliberala gått vänsterut och att majoriteten i partiet utgörs av nyliberala, som lika gärna röstar högerut.
Anders Andersson
Lärare, Skoghall