Att Moderaterna inte förmår att minska ett av världens högsta skattetryck är onekligen otillfredsställande, skriver Christian Ekström och Erik Bengtzboe.
När moderater från hela Sverige samlas i Karlstad för sin största årliga konferens, Sverigemötet, är det ett utmärkt tillfälle att lägga fokus på en av våra största framtidsutmaningar – hur Sverige får ner världens femte högsta skattetryck. Det är klokt att politikutvecklingen i ett parti fortsätter även under regeringsinnehavet men skattefrågan hänger oroväckande nog i luften.
När den moderatledda regeringen lade fram mandatperiodens första budget fanns det säkert de som trodde att den skulle peka ut en färdriktning för sänkt skattetryck för det femte hårdast beskattade folket i världen, men icke. I budgetens flerårsplan ligger skattetrycket stilla under mandatperioden.
Meningslösa och direkt skadliga skatter – vilka Moderaterna och flera av partierna i regeringsunderlaget har varit starkt kritiska till – finns kvar: flygskatt, bankskatt och plastpåseskatt. Det duger inte om man vill se ett Sverige som står starkare och rikare i framtiden, med fler jobb och högre tillväxt.
Så skriver du en debattartikelAtt Moderaterna inte förmår att minska ett av världens högsta skattetryck är onekligen otillfredsställande. Varken det ekonomiska läget eller ovilja från de övriga Tidöpartierna är gångbara som argument, utan riskerar allt mer framstå som desperat moteld mot legitima frågor om varför inte mer görs. Ansvaret för det fortsatt skyhöga skattetrycket vilar tungt på regeringen och ytterst på Moderaterna.
Rådande ekonomiska läge kräver en ansvarstagande och genomtänkt finanspolitik. Det behövs rätt skattesänkningar som inte riskerar att driva på inflationen. Att sänka arbetsgivaravgiften skulle underlätta för företagare att anställa fler i ett läge då vi behöver det som allra mest och bidra till ökad tillväxt. Konjunkturinstitutet bedömer dessutom att det skulle dämpa inflationen. Fler och växande företag som skapar tillväxt är medicinen som doktorn ordinerat, men som patienten inte tycks villig att ta.
Hushåll och företag har under framför allt vintern tyngts av höga elräkningar. Ett sätt att lätta på bördan hade varit att avskaffa eller kraftigt sänka energiskatten. Det är en orättfärdig, missriktad skatt som är instiftad utifrån den felaktiga idén om att energiförbrukning är något negativt. En sänkning som även den dessutom skulle bidra till att dämpa inflationen.
Förutom att dessa skattesänkningar på arbete och företagande inte driver på inflationen så är de i stor utsträckning självfinansierande, då den ekonomiska aktiviteten ökar när skattebördan lättar. Samtidigt finns det stora utgifter att skära i som inte skulle påverka kvaliteten i den offentligt finansierade välfärden till det sämre. Det är sedan länge känt att den bristande kvaliteten i offentliga upphandlingar kostar uppemot 100 miljarder per år, fusk och kriminalitet i välfärden ytterligare 20 miljarder och att utebliven digitalisering i offentlig sektor kostar skattebetalarna 200 miljarder.
Här finns alltså goda möjligheter till ett paradigmskifte där en enorm och i delar illa fungerande offentlig sektor trimmas och där medborgarna görs friare och Sverige rikare. Allt som behövs är vilja och genomförandekraft från den moderatledda regeringen.
Christian Ekström
Vd, Skattebetalarna
Erik Bengtzboe
Chefekonom, Skattebetalarna