Hoppa till huvudinnehållet

Värmlandskonstnärer prisas med stora stipendier: ”Gör en jävla skillnad”

Publicerad:
Reporter Lena Richardson
Lena Richardson
lena.richardson@nwt.se
Konstnärerna Helene Karlsson, Arvika, och Thomas Christenson, Karlstad, ror hem det stora Fagerkviststipendiet.
Konstnärerna Helene Karlsson, Arvika, och Thomas Christenson, Karlstad, ror hem det stora Fagerkviststipendiet. Foto: Lena Richardson

Fyra mycket olika konstnärer samlades på onsdagen i Karlstad – med en stor gemensam nämnare.

Alla fyra belönas med stipendier av Värmlands konstförening.

– Det är en sån overklig lyckokänsla i det här, säger Thomas Christenson.

Två av stipendiaterna prisas för lång tjänst inom konsten – ”betydande konstnärlig gärning”. Den tredje är en nykomling som uppmuntras att fortsätta att experimentera och den fjärde ska ta sin keramik på en resa till Japan.

Det är alltså fyra värmlänningar på olika platser inom konsten och livet som möts, när Värmland konstförening delar ut sina stipendier för 2023.

Skört och kraftfullt

Det största stipendiet, Thor Fagerkvist-stipendiet, går i år till Helene Karlsson, Arvika, och Thomas Christenson, Karlstad. De får 25 000 kronor vardera.

– Det är en sån overklig lyckokänsla i det här. Så fantastiskt! säger Thomas.

Thomas Christenson och Helene Karlsson får Thor Fagerkviststipendiet och Karin Lööf får Åke Lekmans resestipendium när Värmlands konstförening delar ut sina konstnärsstipendier.
Thomas Christenson och Helene Karlsson får Thor Fagerkviststipendiet och Karin Lööf får Åke Lekmans resestipendium när Värmlands konstförening delar ut sina konstnärsstipendier. Foto: Lena Richardson

Han är bekant för sina stora, fria målningar, ofta med hästar eller sig själv som motiv. Stipendiejuryn skriver om teckningar och målningar som ”utstrålar en intensitet som berör, linjerna är bestämda, slutgiltiga och målningarna kan vara täta med starka färger” och en balans mellan skört och kraftfullt.

Hans stipendium går rakt in i konsten.

– Jag ska köpa konstnärsmaterial. Jag har ganska mycket att göra i ateljén och nu har jag råd att köpa färger, ramar och dukar som jag behöver.

Det går åt en hel del färg?

– Jo, det gör det ju! En tub går ju åt på ett kick. Speciellt en röd är jag en stor förbrukare av. Nu kan jag köpa den färg jag vill ha, säger han.

Thomas Christensons nästa utställning blir på Österlen i sommar, tillsammans med hans syster som är fotograf. I vinter väntar även en ny utställning hos Lars Lerin på Sandgrund.
Thomas Christensons nästa utställning blir på Österlen i sommar, tillsammans med hans syster som är fotograf. I vinter väntar även en ny utställning hos Lars Lerin på Sandgrund. Foto: Lena Richardson

För Thomas Christenson är konsten en oas i livet.

– Jag städar på Ikea varannan vecka och efter en helg där med så mycket folk och stimmigt och så mycket ljud och stress är det en otrolig kontrast att komma till ateljén. Det ger så mycket positiv energi. Man är trött efter jobbet, men kommer man till ateljén får man ny, positiv energi.

Brinner för det viktiga

Helene Karlsson är aktiv både med egna projekt och i konstgrupperna Otalt och Kolonin i Arvika. På senare tid har hon bland annat arbetat med Aborthärvan i Arvika, en sann berättelse som presenterades på Kolonin i ett slags teater-dokusåpa-format.

Klick! Lena Bonnevier förevigar de tre stipendiaterna som kom till pressträffen på onsdagseftermiddagen. Den fjärde anslöt under kvällen, då stipendierna delades ut på föreningens årsmöte.
Klick! Lena Bonnevier förevigar de tre stipendiaterna som kom till pressträffen på onsdagseftermiddagen. Den fjärde anslöt under kvällen, då stipendierna delades ut på föreningens årsmöte. Foto: Lena Richardson

Konstföreningen konstaterar i sin motivering att hon ”brinner för viktiga frågor” och ”outtröttligt söker och finner vägar att lyfta fram dem i ljuset”.

– Jag är målare i grunden. Jag sitter fortfarande i min ateljé och tecknar ibland och det är viktigt för mig, men jag vet inte om det är särskilt viktigt för världen. Jag är bildkonstnär och därför använder jag konsten för att säga det jag tycker i viktigt istället för att titulera mig som aktivist. Samtidigt kanske det går hand i hand, säger hon.

Konstnär hjälper konstnär

Också hon kommer att använda stipendiet i sin konstnärliga verksamhet. ”Halva mitt konstnärskap handlar ju om att söka pengar” säger hon och konstaterar att det känns väldigt fint att få ett stipendium hon inte ens sökt.

Helene Karlsson är utbildad inom måleri och teckning, men också bildpedagogik.
Helene Karlsson är utbildad inom måleri och teckning, men också bildpedagogik. Foto: Lena Richardson

– Det är väldigt fint att grunden till det här stipendiet är en konstnär som hjälper en annan konstnär. Det är väldigt vackert. Ett sånt här stipendium gör att jag kan fortsätta jobba i sommar och inte ta ett lönejobb. Det gör en jävla skillnad skulle jag säga, rent ekonomiskt!

Japankontakt sen 76

Konstföreningen delar också ut Åke Lekmans resestipendium på 10 000 kronor. Det går i år till keramikern Karin Lööf, Karlstad och hennes resa går österut:

”Vill man som keramiker hämta kraft, kunskap och inspiration är det till Japan man ska åka”, förklarade hon i sin ansökan.

Keramikern Karin Lööf drog igång sin keramikverkstad redan 1981. Då hade hon redan skapat kontakter i Japan, som hon fortfarande håller vid liv.
Keramikern Karin Lööf drog igång sin keramikverkstad redan 1981. Då hade hon redan skapat kontakter i Japan, som hon fortfarande håller vid liv. Foto: Lena Richardson

– I Japan har de traditioner. Det finns väldigt mycket att se på och man är väldigt van där att se tredimensionellt och att leva med keramik, säger hon.

I november bär det av. Då medverkar hon i en utställning i Tokyo. Grunden till den chansen finns i kontakter som togs redan 1976 på Kyrkeruds folkhögskola. Karin har besökt Japan förut och även fått besök i Värmland. Nu ser hon fram emot att få träffa de japanska vännerna igen.

– Det har blivit fler och fler människor under årens lopp. De har varit här och hälsat på, deras bekanta och barn har varit här och hälsat på. Det är fantastiskt att vi hållit kontakt, säger Karin Lööf.

Ändrar på reglerna för unga

I fjol höjdes ett och annat ögonbryn när konstföreningen inte lyckades dela ut Pingels ungdomsstipendium på 10 000. Nog finns det väl många unga, kreativa krafter i Värmland? Kruxet var kravet på medlemskap i yrkessammanslutningen Värmlands konstnärsförbund. Det har föreningen nu strukit för ungdomsstipendiet.

Lena Bonnevier är ordförande i Värmlands konstförening.
Lena Bonnevier är ordförande i Värmlands konstförening. Foto: Lena Richardson

– Vi ändrade i stadgarna helt enkelt. Nu ändrar vi det så att vi verkligen kan stötta dem som är på gång och behöver få in pengar och uppmuntran, säger Lena Bonnevier, styrelseordförande i Värmlands konstförening.

I år gick det också bättre. Fyra sökte och den som valdes ut är Karlstadsbördiga keramikern Malin Uhlén, 33. Hon studerar på ett mastersprogram på Konstfack i Stockholm efter att tidigare tagit kandidatexamen på HDK Valand i Göteborg.

”Fotot är från examensutställningen "Nerver" i konsthantverk, kandidat, våren 2022. Jag gjorde skulpturer av keramik, stål och tegel. Skulpturerna föreställer objekt och fragment från vår tid som kombinerats med uttryck som representerar naturens inverkan”, berättar Malin Uhlén.
”Fotot är från examensutställningen "Nerver" i konsthantverk, kandidat, våren 2022. Jag gjorde skulpturer av keramik, stål och tegel. Skulpturerna föreställer objekt och fragment från vår tid som kombinerats med uttryck som representerar naturens inverkan”, berättar Malin Uhlén.

Impulsen att satsa på just keramik kom dock långt tidigare och faktiskt lite slumpartat. Hennes lillasyster föreslog en trähantverkskurs på Capellagården, men Malin blev nyfiken på rakubränning och ville testa keramik istället. Så blev det och hon fick mersmak. Idag har hon en ständigt pågående dialog med sina leror.

Jag skulle säga att jag är ganska respektlös mot leran, men jag tror att den gillar det.
Malin Uhlén.

– Det känns som att materialet har en egen vilja, att man har ett samarbete. Även om du vill något, kanske materialet vill något annat. Det är väldigt fint!

Istället för att kämpa mot materialet, är hon genuint intresserad av vilka effekter som kan uppstå.

– Jag skulle säga att jag är ganska respektlös mot leran, men jag tror att den gillar det. Jag kan slå på den och jag jobbar ofta väldigt blött eller väldigt torrt. Jag försöker skapa effekter som händer i ugnen. Jag vill att det ska spricka, rinna och lossna.

Hur ser dina framtidsplaner ut?

– Förhoppningsvis fortsätter jag jobba experimentellt. Jag tror inte jag kan låta bli att jobba på det här sättet, säger hon.

Hon har även planer på att flytta till Göteborg och dela ateljé med en konstnärskollega – eller att flytta hem till Karlstad, där verkstäderna på KKV lockar. Värmland har också spännande resurser inom hennes stora inspirationskälla: geologi.

– Jag var nyligen i ett mineralrum på Naturhistoriska och såg att i Värmland har det hittats jättemånga unika mineral. I sommar vill jag åka till Långban utanför Filipstad och titta på mineral!

Helene Karlsson och Thomas Christenson är årets Thor Fagerkviststipendiater.
Helene Karlsson och Thomas Christenson är årets Thor Fagerkviststipendiater. Foto: Lena Richardson

Fakta

Thor Fagerkvist

Målaren, tecknaren och grafikern Thor Fagerkvist (1884-1960) bodde i många år i Dammhyttan, Filipstad. Hans hus testamenterades till Värmlands konstförening och när fastigheten senare såldes, omvandlades donationen till ren stipendieverksamhet i form av pengar. Det första stipendiet delades ut 1984.

Artikeltaggar

Helene KarlssonKarin LööfKarlstadKeramikKonstKonstfackNöje/KulturOtaltSkulpturerStockholmThor FagerkvistUtställningarVärmlands län

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.