Hög klass på skolmaten - med ett undantag
Jag skulle kunna lyfta fram argument för sojaprodukters bristfälliga näringstäthet. Jag skulle kunna lyfta fram argument gällande den långväga transporten av soja och dess tveksamma produktionsmetoder. Jag skulle kunna lyfta fram argument gällande sojans hormonella påverkan eller hur svårsmält den är för vissa individer och hur svårt det är att tillgodogöra sig näringen i detta livsmedel. Jag skulle också kunna lyfta fram argument kring hur soja inte sällan är genmodifierad. Inget av dessa argument önskar jag framföra.
Mitt huvudargument är i stället detta: våra barn och ungdomar gillar i allmänhet inte soja. Jag välkomnar koststrateger och ansvariga politiker att komma ut i verksamheten och äta lunch med våra elever. Missnöjet med produkten är omfattande. Och det går inte att lura eleverna, de synar bluffen.
Sojabespisningen får negativa konsekvenser i form av att eleverna äter sämre och därmed presterar sämre. Eleverna blir ofokuserade och det blir därför stökigare i klassrummet. En inte alltför osannolik slutsats är att detta bidrar till sämre studieresultat.
Visst blir det billigare att servera sojafärssoppa med soja från Brasilien än köttfärssoppa med kött från Kils slakteri. Orsaken till detta är att eleverna äter mindre för att de inte gillar maten. Jag tror dock att det finns en bred enighet i att skolresultatet är viktigare än kortsiktig ekonomi och klimatmål – vi kan inte svälta våra barn och ungdomar för att rädda klimatet.
Nej, servera gärna bra vegetariska rätter som vegetarisk ärtsoppa på svenska ärtor, bönbiffar och rotfrukter eller spenatsoppa med ägghalvor. Men låt eleverna slippa alla produkter som innehåller soja. Långsiktigt är varken elever, studieresultat, ekonomi eller klimat betjänta av sojakonsumtionen.
Lärare på högstadiet