En riskkapitalist vill satsa sina pengar på verksamheter som de senare kan sälja med en stor vinst. Det innebär att de är aktiva ägare och påverkar därför verksamheten att den ska hålla en god kvalitet, skriver Tor Nilsson.
Den pågående debatten om vinster i välfärden står och stampar. Vinstkritikerna talar enbart om vinsterna men inte om vårdens innehåll. De borgerliga talar om att hårda kvalitetskrav ska ställas på samtliga aktörer för att de ska kunna få verka inom denna bransch. Frågan är dock om vinstmotståndarnas argument håller?
Kritikerna mot välfärdsbolagen menar att det är upprörande att riskkapitalister är i vår välfärd. De menar att riskkapitalisterna bara är ute efter vinsten och till att vården har en bra kvalitet. Jag håller med om att riskkapitalister är ute efter att göra en sådan stor vinst som möjligt men däremot inte att det skulle med automatik innebära att vårdens innehåll skulle vara av sämre kvalitet. Snarare tvärtom.
En riskkapitalist vill satsa sina pengar på verksamheter som de senare kan sälja med en stor vinst. Det innebär att de är aktiva ägare och påverkar därför verksamheten att den ska hålla en god kvalitet. Den goda kvaliteten innebär ju att verksamheten blir attraktiv på marknaden och därmed lättare att sälja till ett så högt pris som möjligt eller att andra investerare investerar i bolaget.
Så skriver du en debattartikelSkulle det vara tvärtom riskerar riskkapitalisten att sälja verksamheten med en stor förlust eller till och med tvingas att lägga ned verksamheten. Insatt kapital är ju då förlorat. De skulle inte heller kunna börsintroducera företaget som de byggt upp. En börsintroduktion innebär ju att riskkapitalisten byggt upp en väl fungerande verksamhet som följer de lagar och förordningar som verksamheter ska uppfylla för att få drivas.
Förutom Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn förstärks statens insyn genom att koncernen även ligger under Finansinspektionens tillsynsansvar. Kritikerna menar att aktieägarna enbart är ute efter en god avkastning på sitt aktieinnehav. Det innebär att verksamheternas innehåll och kvalitet blir lidande utan att aktieägarna bryr sig. Det är ett felaktigt påstående då aktieägarna inte vill se att sitt insatta kapital bli mindre eller försvinna utan de vill ha ett positivt utfall.
En börsintroduktion är inte heller dåligt för kvaliteten för vår välfärd. För att kunna få ett resultat som visar på positiva siffror måste ju verksamheten kunna redovisa på en god kvalitet. Skulle det vara tvärtom att vårdbolaget manipulerade med kvaliteten och att det skulle uppstå vårdskandaler så skulle börsvärdet sjunka radikalt och aktieägare skulle förlora ett stort kapital. Se vad som hände med VW och avgasfifflet som innebar att bilkoncernens börsvärde sjönk med 250 miljarder.
Vi kan också se hur Attendos aktiekurs inte rosat marknaden efter skandalen i Uppsala och domarna i Stockholm. Samma reaktion hade börsen på Humana när Inspektion för Vård och Omsorg beslutade om att upphäva tillstånden för att driva hemtjänst, personlig assistans. Det totala börsvärdet sjönk med 50 procent.
En tredje faktor som gör att kvaliteten inte kan sjunka är att föräldrar, vårdtagare och kommuner faktiskt väljer vilka verksamheter de ska anlita. Är det dålig kvalitet väljer dessa bort det som företaget har att ge.
En fjärde faktor som också visar att kritikernas argument tryter är att kommunerna har ett väldigt starkt lagkrav att noga följa upp insatsen i varje enskilt ärende så att vården och omsorgen uppfyller vårdplanens mål.
Med det jag har tagit upp här finner jag att kritikernas syn på privat välfärd är felaktig. Debatten bör byta fokus från vinsten och istället till vilka krav som ska ställas på de aktörer som verkar inom vår gemensamma välfärd.
Tor Nilsson
Moderat sympatisör