Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslår "gratis" skolfrukost för alla elever. Det kan man ju göra om man vill framstå som alla goda gåvors givare, utan att ta hänsyn till kostnaderna och vad pengarna hellre skulle kunna användas till.
Tanken på kostnadsfri frukost i skolan är alls inte ny. Den dyker upp med jämna mellanrum, men efter ett antal försök så läggs den ner. Kostnad, bristande intresse och omätbara resultat brukar vara anledningarna. Ändå återkommer förslagen med jämna mellanrum.
Det brukar heta att prestationerna och koncentrationsförmågan höjs för elever om de fått något i sig på morgonen. Må så vara, men det torde främst åvila föräldrarna att se till att ungarna får mat i sig innan de går till skolan. Någon gräns måste det ändå finnas med hur mycket ansvar man tar bort från de riktiga vårdnadshavarna. Det offentligas kassa är inte oändligt ymnighetshorn att ösa ur.
Förra månaden var det Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar som gick ut och krävde fri skolfrukost till alla elever. Allt till det inte så facila priset av mellan 0,5 och 1 miljard skattekronor. Miljöpartiet, som också drivit frågan, hakade förstås på och beräknar kostnaden till 1 miljard. "Mätta magar läser bättre", sade Dadgostar under ett besök på Blombackaskolan i Södertälje.
Hon borde hellre ha besökt Södermalmsskolan i Kristinehamn. Där gjordes under förra året ett försök med gratis frukost mellan 25 april och 28 oktober. Sedan lades projektet ner. För trots stora insatser så blev resultatet ytterst magert. Redan efter några veckor märkte man av det låga intresset. I genomsnitt var det bara 2-3 elever som åt frukosten. Rektorn Jan Larsson konstaterade att den bedömda effekten inte var mätbar när det var så få som åt.
Även i Karlstad gjordes förra året ett försök på Vålbergsskolan och Frödingskolan under fyra månader. Där var deltagandet bättre – mellan hälften och en tredjedel – men kostade likväl 140 000 kronor. Samtidigt gick barn- och ungdomsnämnden back med 30 miljoner. Då finns det bättre saker att lägga pengarna på.
Visst finns det socioekonomiskt utsatta hushåll, men det finns försörjningsstöd. Sedan har inte alla samma bastanta frukostvanor. Många utlandsfödda föräldrar har helt enkelt andra vanor. I slutänden är det ändå föräldrarnas uppgift att ge sina barn mat. Men snart kanske de rödgröna får för sig att ge eleverna kläder också.
Låt skolan vara skola. Om nu mätta magar läser bättre så vore det bra om eleverna hade något att läsa. Istället för frukost borde det satsas mer på skolböcker, som är sorgligt eftersatta i den svenska skolan. Regeringen kom nyligen med en högst beskedlig satsning på skolböcker för 685 miljoner första året och 500 miljoner det andra. Mindre än vad Vänstern och Miljöpartiet vill lägga på skolfrukostar. Men det är helt rätt prioritering.
För vi måste alla prioritera och göra avvägningar, i synnerhet nu i sämre tider. Det gäller regeringen, skolnämnder och familjer. Bara den som inte förmår eller vill ta ansvar kan försöka ge allt till alla.