Det är så lätt att glömma eller också vill vi glömma

I Europa blev varje kärnreaktor i ett slag minst en halv miljard kronor dyrare på grund av kravet på separat nödkylning – en direkt följd av olyckan i Fukushima, skriver Christer Alnebratt.

Den 11 mars 2011 inträffade den senaste kärnkraftsolyckan. Efter att en tsunami hade slagit ut nödkylningen inträffade härdsmältor i tre av de fyra reaktorerna i kärnkraftverket Fukushima. Reaktor 1, som drabbades hårdast, har fortfarande en så hög temperatur och radioaktivitet att försöken undersöka skadorna med en robot har misslyckats.

Bränslet i de tre reaktorerna är fortfarande kvar i kärnkraftverket och sprider sin farliga strålning till omgivningen. För att hindra läckage till grundvattnet har man försökt att frysa marken runt kärnkraftverket men misslyckats. Tidigast 2024 tror ledningen för röjningsarbetet att det går att påbörja uttaget av kärnbränsle, först därefter kan övrig röjning av kontaminerad mark och byggnader börja.

Röjningsarbetet beräknas pågå i minst 40 år. 40 år är en lång tid, ett halvt människoliv .Det gäller bara uppröjningen, sedan skall avfallet tas om hand och skyddas under en oöverskådlig tid. Strontium 137 har en halveringstid på 30 år, så det kommer ta flera generationer innan arbetet kan vara avslutat.

Olyckan beräknas hittills kosta den japanska staten 2 000 miljarder kronor. Jämför med Sveriges BNP som är 1 400 miljarder kronor. Och i Europa blev varje kärnreaktor i ett slag minst en halv miljard kronor dyrare på grund av kravet på separat nödkylning – en direkt följd av olyckan i Fukushima. För övrigt en kostnad som gjorde det olönsamt att driva Ringhals 1 och 2 vidare.

Det är inte bara Fukushima, Tjernobyl och Three Mile Island som drabbats av kärnkraftsolyckor, Sovjetunionen har mörkat minst en. Den 29 september 1957 överhettas en tank med radioaktivt avfall och en kemisk reaktion skapade en explosion. Ett område stort som Blekinge blev omöjligt att bo i. 100 000 människor fick evakueras. Det finns ytterligare en misstänkt kärnkraftsolycka i Sovjet men den är inte bekräftad. Samma år 1957 inträffade en olycka i Windscale, Storbritannien, en militärreaktor för tillverkning av vapenplutonium.

Trots att vi har haft minst fem kärnkraftsolyckor, flera orsakade av människans misstag, med stora konsekvenser i både akuta dödsfall och framtida dödsfall, finns det önskningar om att återuppta utbyggnad av kärnkraft i Sverige.

Varför glömmer vi så fort?

Christer Alnebratt

Värmland mot Kärnkraft