Stark debut för lillebror Brandt: ”Känner sig som en superstjärna”

Det blev närmast en drömdebut i skidskyttevärldscupen för värmlänningen Viktor Brandt, som prickade 19 av 20 skott och var nära poängplats.

– Man känner sig lite som en superstjärna, säger han.

Bröderna Oskar och Viktor Brandt från Karlstad och tävlande för I2 blixtinkallades i det svenska laget till Östersund när Sebastian Samuelsson och Emil Nykvist blev sjuka. Båda kom så sent som i måndags hem från två veckors tävlande i IBU-cupen i Kanada, och åkte torsdagens 20 kilometer långa distanslopp med nio timmars jetlag i benen.

Storebror Oskar, 27, var ändå ganska snabb i spåret, men sköt fullständigt bort sina chanser och noterade sammanlagt nio bom på 20 skott (4, 2, 0, 3).

23-årige Viktor, däremot, var säkerheten själv på vallen i sitt allra första världscuplopp och hade bara en enda miss, i det andra skyttet.

– Det är jag grymt nöjd med. Målet för dagen var att skjuta bra.

Han gick ut som 34:a från sista skyttet, men var fruktansvärt trött och såg nästan ut att stå stilla uppför den värsta backen på femte och avslutande varvet.

– Det var jäkligt kul och fruktansvärt jobbigt. De säger att banan i Östersund är tuffast i hela världscupen. Men i distans kan man göra sig absolut bäst med bra skytte, så det var helt klart en möjlighet.

Viktor Brandt tog sig i mål på 47:e plats, drygt fem minuter bakom segraren, fullt skjutande tysken Benedikt Doll, som var över minuten före överraskande tvåan Tommaso Giacomel, Italien.

Bäste svensk blev Martin Ponsiluoma på åttonde plats, med två bom. Jesper Nelin, 15, och Malte Stefansson, 24, var också före Viktor Brandt.

Oskar Brandt kom 88:a av de 91 som fullföljde.

Flera av stjärnorna saknades på grund av sjukdomar, bland andra redan klare världscupvinnaren Johannes Thingnes Bø och tvåan Sturla Holm Lägreid.

Distanscupen lade dock en annan norrman, loppets trea Vetle Sjaastad Christiansen, beslag på, knappt före Doll och Ponsiluoma.

För Viktor Brandt blev det en efterlängtad debut. Han var uttagen en gång i fjol, men fick vända hem då en ledare testats positivt för covid.

Nu blev drömmen verklighet.

– Det är grymt roligt. Man märker att man hållit på i b-ligan. Det är som att spela i NHL första gången, en jävla skillnad. Nu är jag ju topp 50 i världen.

Var du nervös?

– Ja, jag var grymt nervös, men det var mer innan, att se hur allting är. Det var en trygghet att vara på hemmaplan och under loppet var jag inte lika nervös längre.

Precis som alla i skidskyttelandslaget bor Viktor Brandt i Östersund. Han tycker att det var bästa stället att debutera på.

– Man känner sig lite som en superstjärna när man ligger och skjuter och får jubel för varje träff, det är man inte direkt van vid.

Fick du smak på mer?

– Ja, verkligen. Det är skitkul.

Frågan är om det här loppet var första och sista i Östersund.

På lördag väntar stafetter, och med Sebastian Samuelsson borta är det ganska öppet bakom givna Ponsiluoma och Nelin.

– Det är klart jag hoppas på att få tävla, men jag har inga förväntningar. Kommer chansen är jag redo. Stafettskytte är en av mina största förmågor. Jag är ganska effektiv och snabb med reservskott också, säger Viktor Brandt.