Slutreplik: Skogen är avgörande för välfärden

Som skogsägare är man förvaltare av tidigare generationers insatser och för kommande generationers möjligheter, skriver Erik Evestam och Stina Höök.

Svar till Cecilia Boman Lindström och Jesper Johansson (NWT 17/2).

Miljöpartiet i Värmland beskriver i en replik till oss sin syn på hur man ska hantera skogen i Sverige och Värmland. För oss är det förvånande att man tar så enkelt på vilka enorma konsekvenser det skulle få för enskilda markägare och för Sverige som land om gigantiska arealer av landets största naturtillgång inte får användas.

Att äga och förvalta skog är ett långsiktigt åtagande som i dag omfattar cirka 300 000 skogsägare i vårt land. Man har kunskap om sin skog, man sköter den långsiktigt och den utgör en stabil del av övrigt företagande. Som skogsägare är man förvaltare av tidigare generationers insatser och för kommande generationers möjligheter.

I Värmland är det dessutom så att i princip alla matproducenter också äger skog så om ena benet i företagandet faller, är risken stor att även det andra avvecklas. Därför måste det finnas en stabil trygghet och om man ställs inför hotet att stora arealer kan hamna under statens kontroll, så finns det stor risk att skogen sköts sämre. Ytterst handlar det här om tillit. Varför har man inte tillit till att landsbygdens människor också bryr sig om och vill vårda sin närmiljö och därmed ta ansvar för klimatet?

Vi har sedan snart 30 år en skogspolitik som förenar frihet under ansvar och det har bland annat gett en ökad miljöhänsyn och fler frivilliga avsättningar. Det innebär också att skogarna sköts på många olika sätt, vilket innebär att det utvecklas mer kunskap kring vad som fungerar och inte i olika delar av landet. Det är en utveckling som vi tycker ska fortsätta och vi tror inte att stark centralstyrning där alla ska göra lika kommer ge några positiva resultat, varken ekonomiskt eller miljömässigt.

Ingen gång i historien har det slutat väl när stater inskränker äganderätten. Den är i själva verket grunden för hållbar tillväxt, utveckling och välstånd.

Dessutom vet vi som bor och verkar på landsbygden att många av svaren på hur vi ska klara framtidens utmaningar kring miljö och klimat kan göra Värmland i allmänhet och landsbygden i synnerhet till vinnare. Då måste vi också påminna oss om att hållbarhet handlar om att balansera miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Om inte dessa tre utgångspunkter värderas lika högt så kommer vi heller inte nå det hållbara samhället.

Avslutningsvis tycker vi det är bra att Naturvårdsverket nu fått i uppgift från regeringen att mäta hur mycket areal som skyddas på samma sätt som EU i övrigt. Allt annat är orimligt – för vi kan ju inte jämföra om vi inte mäter samma saker.

Erik Evestam (C)

Ordförande, Regionala utvecklingsnämnden

Stina Höök (M)