Kartläggning: Ingen maxgräns för skärmtid i förskolan i tolv kommuner

Borde förskolan begränsa skärmtiden för barn?

I NWT:s enkätundersökning svarade merparten av kommunerna i Värmland att de inte har någon maxgräns.

Många barn får också sitta helt själva och använda digital läsplatta.

Barns användning av digitala skärmar är en omdebatterad fråga. Barnforskare har påpekat att skärmanvändning kan påverka barns utveckling, försvårar lärandet, försämra språkutvecklingen och förhindrar kommunikation.

NWT frågade samtliga värmländska kommuner hur de använder digitala skärmar i förskolan. 12 av 13 kommuner svarade att de inte har några riktlinjer för hur många minuter varje barn får spendera framför skolans läsplatta per dag. Totalt har 16 kommuner tilldelats enkäten och 13 har svarat.

Grums kommun är en av de som inte har några riktlinjer för begränsad skärmtid.

Borde det finnas riktlinjer för hur många minuter varje barn får sitta framför skärm i förskolan?

– Personligen så tycker jag inte det. När man använder sig av plattan så ska man se att det kompletterar eller är likvärdigt som att göra det på ett analogt sätt.

Är det fel att prata om skärmtid i förskolan tycker du?

– Det tycker jag inte. Men jag önskar att vi en dag kommit så långt att vi inte behöver prata om det. Precis som att man inte tar tid när ett barn lägger ett analogt pussel så känns det främmande att man skulle göra det på plattan.

I fem kommuner får barnen använda läsplattan ensamma och självständigt, det vill säga utan personal, och ägna sig åt underhållning och/eller pedagogiska appar. Tre kommuner gav ett otvetydigt svar. Grums är en av de kommunerna.

– Man får erkänna att det är lätt att hamna där att man sätter ett barn i soffan med surfplattan för att varva ner eller för att avvärja en konflikt.

Hon betonar att det förekommer, men det är däremot inte syftet.

– Det tänket är vi absolut inte 100 procent ifrån, men vi jobbar oss bort från det.

En attitydförändring

Digitaliseringen av skolan och förskolan har varit ett uttalat mål sedan den rödgröna regeringen 2017 beslutade om en ny digitaliseringsstrategi.

Det övergripande målet var då att “Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter”.

Men hur har det gått sedan dess? Och hur har målen hanterats i praktiken?

Frida Lindberg berättar att det skett en betydande attitydförändring inom förskolan under de senaste tio åren.

I början fick barnen en surfplatta i handen med valfrihet att välja app och äggklockan ställdes på bordet. Efter 15 minuter var det dags att lämna plattan till nästa barn.

– Då krävdes det inte heller någon direkt kunskap hos pedagogerna, utan det räckte med att man visste hur man satte igång paddan och kom ihåg koden.

Idag ser man istället på läsplattan som ett komplement i undervisningen och lärprocessen.

– Läsplattan är ett pedagogiskt material och verktyg som alla andra. Man har börjat se det som undervisning. Vilket också ställer högre krav på våra pedagoger om att ha kunskap och kunna lära ut.

Men den gamla inställningen och användningen av läsplattor har varit svår att förändra hos kåren.

– Det är en utmaning att tvätta bort det sättet att tänka. Det är ofta det vi får emot oss, ska barnen verkligen sitta med surfplatta i förskola när de redan gör det hemma.

Det har också varit svårt att få med sig alla lärare på digitaliseringståget. Olika generationer har olika mycket intresse för digitala verktyg.

– Det är väldigt olika var vi är kompetensmässigt och intressemässigt. Alla har väl en mobiltelefon idag men det skiljer sig hur avancerat man använder den.

Behöver det satsas mer på att utbilda förskollärare i de här digitala hjälpmedlen?

– Det behöver satsas ja, och det gör vi. Vi insåg att vi saknade mycket detaljkunskaper och fick frågor som vi inte kunde svara på. Därför har två av våra förskollärare fått studera på universitetet och driver sedan två år tillbaka det här arbetet.

“Ett experiment”

Förskolans digitaliseringsprocess pågick i fyra år innan regeringen tryckte på stoppknappen. I december förra året pausades Skolverkets nya digitaliseringsstrategi som skulle lanserats 2023.

Skolministern Lotta Edholm (L) luftade i december hård kritik i en debattartikel i Expressen och påstod att digitaliseringen av skolan varit ett experiment. Nu ska en grundlig översyn göras

– Jag tycker att det är otroligt viktigt att man tittar på det, så det används på rätt sätt. Det är ett orosmoment att det skulle vara fel aktörer i samhället som driver på processen. Fram tills dess får vi fortsätta förhålla oss till det vi kan, och det är att vi ska använda oss av digitaliseringen.

Användandet av skärmar i samhället i stort har skapat nya problemområden i förskolan som i sin tur måste hanteras.

– Vi ser idag att språkutvecklingen blir sämre och sämre hos barnen och att en ganska stor bidragande faktor är att man sitter mycket med skärm i hemmen idag istället för att prata med varandra. Eller läser sagor och allt annat som är viktigt för språkutvecklingen.

Sedan digitala skärmar började få större plats i hemmen har förskolan fått nya problemområden att hantera.

– Här se vi att det blivit en segregering mellan de som är medvetna om problematiken och de som inte är det. Hos familjer där det inte problematiseras får vi ofta lägga mer fokus på språkutveckling och den sociala kompetensen hos barnet.

Artikeln har uppdaterats