Förtroendet för vården i Värmland minskar. Och färre har förtroende för vården här än i de flesta andra regioner.
Det visar den senaste Hälso- och sjukvårdsbarometern från Sveriges kommuner och regioner.
Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Daniel Schützer säger i en kommentar:
– Jag tror det har väldigt mycket med bemanningen att göra.
Generellt har svenskarnas inställning till sjukvården försämrats mellan 2021 och 2022, enligt den nya undersökningen. Värmland följer det nationella mönstret.
De flesta tillfrågade värmlänningar, 83 procent, tycker att de har tillgång till den vård de behöver. Det är en lägre andel än 2021, när siffran var 88 procent. Värmland hamnar här på plats 16 av totalt 21 regioner.
Förtroendet för sjukvården minskar. 61 procent svarade att de har förtroende för vården som helhet förra året. 2021 var den siffran 69 procent.
Förtroendet för sjukhusen i regionen har också minskat. 77 procent hade mycket eller ganska stort förtroende för sjukhusen 2021. I fjol hade den siffran minskat till 69 procent.
Även på de här två punkterna ligger Värmland i den nedre halvan av förtroendeligan.
Förtroendet för vårdcentralerna minskar, från 64 till 59 procent. Värmlänningarnas förtroende för vårdcentralerna är det femte lägsta i landet.
Pandemihantering mot trenden
I en fråga ökade förtroendet mellan 2021 och 2022. Det handlar om hur vården hanterar coronapandemin. I fjol hade 80 procent av de tillfrågade värmlänningarna mycket eller ganska stort förtroende för vården i den frågan, en ökning med två procentenheter.
Det gör att Region Värmland har det fjärde högsta förtroendet i landet på den punkten och ligger över rikssnittet.
Jag tror att det har väldigt mycket med bemanning att göra.
Värmlänningarna är också mer positiva till att använda tjänsterna på 1177 än den genomsnittlige svensken.
En oförändrad andel av värmlänningarna, runt 60 procent, anser att vården är jämlik.
”Dopade siffror”
Daniel Schützer (S) är ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden kommenterar siffrorna så här:
– Vi ska komma ihåg att vi hade något dopade siffror under pandemin, då förtroendet för vården generellt var högre.
Han tycker det är intressantare att jämföra Värmland med andra regioner och konstaterar att siffrorna går åt fel håll.
– Jag tror att det har väldigt mycket med bemanning att göra: om man kommer fram på telefonen och får hjälp inom rimligt tid, sådant bygger förtroende.
Vad gör ni på kort och lång sikt för att öka förtroendet för vården i Värmland?
– På kort sikt är den mest konkreta, och mest smärtsamma, så klart den nya vårdavdelningen bemannad med hyrsjuksköterskor, säger Daniel Schützer.
Han fortsätter:
– På längre sikt har vi två huvudsakliga strategier: den första är att fokusera på kärnverksamheten: vårdcentralerna, vårdplatserna och operationsköer; att se till att få färre att komma till akuten. Den andra delen är att se till att politiken och verksamheten går hand i hand. Det fungerar inte att politiken hittar på egna lösningar som verksamheten ska förhålla sig till och heller inte klara av att verkställa.