Hoppa till huvudinnehållet

Intervju Fredrik Kärrholm: "Gangsterkultur skapar brottslighet"

Publicerad:
NWT Ledarredaktion
henrik.l.barva@nwt.se
Man begår brott för att man vill. Inte för att orättvisor tvingar en, säger Fredrik Kärrholm
Man begår brott för att man vill. Inte för att orättvisor tvingar en, säger Fredrik Kärrholm Foto: Tom Samuelsson

Detta är en ledarartikel som uttrycker Nya Wermlands-Tidningens politiska linje. NWTs politiska etikett är konservativ.

Gangsterkulturen utmärks av att vara aggressiv, konfliktsökande, samt präglad av hämndbegär och våldsromantik, säger Fredrik Kärrholm.

Fredrik Kärrholm har arbetat som polis i över tio år. Både i utsatta områden och som analyschef vid polisens nationella underrättelseenhet. Han har studerat kriminologi vid universiteten i Stockholm och Cambridge, har författat Polishandboken och får anses vara en de mest erfarna debattörerna när det gäller kriminalitet. För två år sedan gav han ut boken ”Gangstervåld – Den nya brottsligheten”.

Varför skrev du boken?

– När jag började skriva var problemen med organiserad brottslighet och gängvåld gravt underskattat. Jag ville uppmärksamma dessa problem och också argumentera för nyttan med straffverktyget som under lång tid varit underutnyttjat.

Hur togs boken emot? Du sade ju innan lanseringen att de flesta poliser och en hel del jurister skulle hålla med, men att desto färre kriminologer skulle göra det. Varför?

– När jag 2009 började jobba som polis grep vi människor vars personnummer mina äldre kollegor kunde utantill. Samtidigt studerade jag kriminologi vid Stockholms universitet och fick förklarat för mig att låsa in fler kriminella en länge tid inte skulle ha effekt på brottsligheten. Det gick inte ihop.

– Man ska inte dra alla kriminologer över en kam men de som under lång tid dominerat debatten har koncentrerat sina förklaringar till brottslighet kring socioekonomiska faktorer och närmast konsekvent argumenterat emot straffskärpningar. Jag ville med boken bidra med andra kriminologiska perspektiv, och argumentera för att brottsligheten i högre grad beror på kultur och den enskildes moral snarare än socioekonomiska faktorer. Och att vi minskar brottsligheten när vi låser in högaktiva kriminella.

Du nämner kultur och moral, och du skriver i boken om gangsterkultur som en huvudförklaring till brottslighet. Hur menar du?

– En brottslig handling är normalt ett medvetet val. Våra handlingar beror på våra värderingar och omgivningens förväntningar. Det går inte att bara hänvisa till materiella omständigheter. Jag menar att Sverige har ett allvarligt problem med gangsterkultur, och att denna är huvudförklaringen till brottsligheten. När vi hade som minst dödligt våld 1920 till 1950 var levnadsstandarden lägre och vi hade ofantligt mycket mer orättvisor än idag.

Jag har fastnat för hur stora värden gängkriminella ibland sitter på. Vid husrannsakan efter den gängkriminelle ”Dumles” död hittade ju polisen flera hundra tusen i kontanter och guld för flera miljoner. Det känns inte helt logiskt att människor med miljoner i byrålådan känner sig tvungna att begå brott av ekonomiska skäl.

– Jag håller med.

Vad är gangsterkultur?

– Min tes, som bekräftas av Polismyndighetens analys, är att skjutvapenvåldet till stor del handlar om status, prestige och hämnd. Gangsterkulturen utmärks av att vara aggressiv, konfliktsökande, samt präglad av hämndbegär och våldsromantik. God moral, sunda värderingar och respekt för det demokratiska samhället har ersatts av föreställningen om den starkes rätt. Man begår brott för att man vill. Inte för att orättvisor tvingar en.

Det finns ju bland de som kritiserar din tes de som jämför med mc-kriget under 90-talet. Är det en rättvis jämförelse?

– Det är svårt att jämföra. Under det stora nordiska mc-kriget mellan Hells Angels och Bandidos, som varade mellan 94 och 97, dödades 12 personer i hela Norden. Det kan jämföras med att det enbart i Sverige, enbart under 2022, skedde 388 skottlossningar och 61 personer dödades.

Som polis såg du ju tidigt problemen med gängvåldet och var en av de första i den offentliga debatten som varnade för utvecklingen. Varför har de politiska reaktionerna dröjt?

– Jag tror att den kriminalpolitiska debatten i någon mån varit ställföreträdande för den migrationspolitiska debatten så till vida att det fanns en tydlig koppling mellan brott och migration, och att många ville tona ner brottsproblemet eftersom det underminerade deras migrationspolitiska linje. Den socialdemokratiska regeringen ville inte heller erkänna sina misslyckanden, och det är grunden till hur det ser ut i dag. Jag vill säga att Socialdemokraternas regeringsinnehav var åtta förlorade år. Lyckligtvis drev Moderaterna i opposition fram tillkännagivanden om utredningar som gör att vi nu mycket snabbare kan implementera ny lagstiftning.

Vad behöver göras då?

En starkare polis och fler i fängelse är nödvändigt, men räcker inte. Vi behöver en minimerad invandring, ökad social stabilitet, starkare socialtjänst, fler i arbete, ökat föräldraansvar, en skola med mer ordning. Det grundläggande problemet med gangsterkultur behöver vi lösa med ett samhälle där unga bibringas sunda värderingar. Då kan vi bryta ned gängkriminaliteten. (SNB)

Per-Ola Olsson

Artikeltaggar

BandidosBrottDödligt våldFredrik KärrholmFängelseGängkriminalitetHells AngelsModeraternaPolisenPolitiska system och ideologierSigneratSocialdemokraternaStockholms universitet