Öppna fler närvårdsenheter i Värmland. Regeringens extrapengar till regionerna för att öka antalet vårdplatser ska gå dit tycker Värmlands borgerliga allians.
Socialdemokraterna är inte lika övertygade.
– Är det verkligen det bästa? Kommunerna kan ha andra och olika behov, säger Daniel Schützer (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.
Regeringens beslut att ge Socialstyrelsen i uppdrag att fördela två miljarder kronor till regionerna för att öka antalet vårdplatser skulle ge Region Värmland ungefär 60 miljoner kronor.
Dessa pengar tycker Värmlands borgerliga allians, M, KD och L, ska gå till att öppna fler närvårdsenheter runt om i Värmland.
– Fördelen med närvårdsplatser är att de fångar upp de patienterna som är i behov av vård, men som inte kräver specialistsjukhusens kompetens. Det skulle minska överbeläggningen på våra sjukhus och ge mer nära vård, säger Sara Kihlström (KD).
Filipstad, Sunne och Karlstad har i tidigare utredningar pekats ut som potentiella platser för nya närvårdsenheter.
– Vi ser ett värde i att sprida ut närvårdsenheterna runt om i Värmland. I dag kan en patient från Torsby hamna i Säffle. Det är mer rimligt att man hamnar på en vårdavdelning nära sin hemkommun, säger Sara Gunnarsson (L).
Värmlands borgerliga allians hävdar också att deras förslag välkomnas av deras partikamrater i de föreslagna kommunerna.
Öppna fler vårdplatser
Regionråd Daniel Schützer (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, har andra funderingar kring vad pengarna ska gå till. Men ännu inget skarpt förslag.
– Jag funderar mer på om vi i stället behöver fler vårdplatser på befintliga vårdinrättningar och en del kommuner skulle kanske ha bättre nytta av mobila team. Vi behöver fundera på hur vi får mest pang för pengarna innan vi har ett konkret förslag, säger han.
Tveksamheterna grundar han på att de måste förhålla sig till regeringens tidsplan och kommunernas olika behov.
– Det är tidskrävande att inrätta nya närvårdsenheter så hinner vi verkligen det? Och de kräver en bemanning och vi har en otrolig brist på sjuksköterskor. Så kanske kan vi istället anställa fler undersköterskor som då skulle behöva en ökad lön i och med ökat ansvar, säger han och fortsätter:
– Det är inte ett tvärnej, men andra idéer behöver upp på bordet först. Och de ska diskuteras i samråd med kommunerna och hälso- och sjukvårdsdirektören innan ett beslut.