Det blir varmare. Och varmare. Och varmare. I slutet av seklet lär dagarna med skidföre vara sällsynta i Värmlands södra halva.
Dubbla JVM-guldmedaljören i storslalom, Hanna Aronsson Elfman, älskar vinter och säger:
– Det är bara att jobba för att det inte ska bli så.
I Branäsgruppen oroar man sig inte för snöbrist – men däremot för klimatkrisen, och jobbar för en busslinje till berget.
Trenden för Värmland är grön. Men det är en trend som borde få varningslamporna att blinka rött. Åtminstone för alla som gillar att åka skidor.
En SMHI-rapport från 2015 visar att dygnsmedeltemperaturen på vintern redan ligger strax över nollan i Vänerområdet och i sydvästra Värmland. I slutet av seklet sprider sig den trenden till i princip hela södra Värmland. Då riskerar antalet dagar med skidföre i södra Värmland att gå att räkna på ena handens fingrar.
Värme stoppade tävling
Hanna Aronsson Elfman, 20, har dubbla guldmedaljer i storslalom i JVM. Hon oroas av hur klimatkrisen förändrar Värmland.
När åkte du skidor första gången?
– Jag tror att det var på Långberget. Jag åkte längd första gången där, tror jag, jag var väl kanske två år.
Det var just snön som fick henne att fastna för skidåkningen.
– Jag älskade ju vinter, vinter och mycket snö.
Den kärleken har hållit i sig. Men nu går det inte att ta snön för given. I januari ställdes en tävling i Zagreb in för att det var så varmt.
– Det är tråkigt, man vill att det ska vara minusgrader och snö.
Att jorden blir varmare är en vetskap hon levt med hela livet.
– I skolan pratade vi ganska mycket om det och det har väl alltid funnits med.
Dåtid, nutid, framtid
Klimatförändringarna är både historia, nutid och framtid. Om man jämför åren 1991–2020 med de 30 åren dessförinnan är skillnaden stor.
– Bara på den korta tiden, 30 år, har vintrarna blivit två grader varmare i Sverige, säger Gustav Strandberg, som är klimatforskare på SMHI.
Under de åren har antalet dagar med snö blivit 22 färre i Svealand och det maximala snödjupet minskat med en dryg decimeter, enligt en SMHI-rapport som NWT tidigare berättat om.
Hur mycket varmare jorden kommer att vara nästa sekelskifte vet vi inte.
– Det troligaste är väl att det blir mellan två och tre grader. Vi kan vara helt säkra på att det kommer att bli varmare. Så länge det finns utsläpp av växthusgaser kommer den globala uppvärmningen att fortsätta.
Skidor – och cykel
En anläggning som redan märker att det har blivit varmare är Sunne ski & bike, som fick in det engelska ordet för cykel i företagsnamnet förra året.
– Vi måste bredda oss. Det går inte att stå med en backe på vintern bara. Det är för kort säsong, det är inte mer än kanske på sin höjd 50 dagar om vi har tur, men cyklingen är däremot längre, säger Håkan Eriksson, som är ägare och vd.
Han säger att det behöver vara minst fyra minusgrader för att det ska gå att tillverka snö.
I mars ska man ha skidtävlingar, men hur det går är lite osäkert på grund av det milda vädret.
– Till en skidtävling har vi skapligt, men vi skulle ha behövt göra mer.
Vad gör ni för framtidsprognos för skidåkningen med tanke på att det kommer att bli allt varmare?
– Vi får väl börja tro på han där uppe, vår Herre.
Oro trots minusgrader
Längre norrut, i Branäs, finns Värmlands största skidanläggning. Där finns en oro för klimatkrisen, men inte för att Branäs ska bli snöfritt innan seklet är över, enligt vd:n Anders Kjällström.
– Klimatförändringarna är något vi tar på allvar och jobbar med, och vi ser dem, men att jobba med Branäs som skiddestination ser vi positivt på, säger han.
Han pekar på Branäs geografiska läge, i inlandet och långt från Golfströmmen. Även SMHI-rapporten pekar på att nordligaste Värmland kommer att ha minusgrader på vintrarna i slutet av seklet – om än inte lika många som nu.
Men det kommer inte att se ut som i dag, enligt ekonomi- och hållbarhetschefen Andreas Wendby.
– Det kommer att påverka oss. På hundra års sikt kommer det att vara kortare perioder där vi kan tillverka snö och färre dagar med natursnö.
För skidbackarna tillverkar man snö.
– Gästerna vill ha breda, fina pister och djupt snötäcke. Man ska ha en bred, pistad, jämn yta, vilket vi behöver tillverka snö för att leva upp till, fortsätter han.
Är det natursnö vid sidan av är det mer en estetisk bonus.
Flyg och skidåkning
Hanna Aronsson Elfman berättar om bilder hon sett på glaciärer i Alperna förr och nu och hur tydligt det är att glaciärerna krymper. Den här säsongen har varit grönare än vanligt.
– Man sprutar konstsnö i själva tävlingsbacken och kanske i en backe till, men sedan har det varit grönt runt omkring på några ställen.
Hur blir upplevelsen av att åka då?
– Det känns lite mer som vårskidåkning. Det blir inte riktigt samma vinterkänsla.
Hanna Aronsson Elfman tränar och tävlar på elitnivå. Hon reser mycket, något som bidrar till de utsläpp som smälter glaciärerna och gör vintrarna varmare.
– Det blir väldigt många resor, både med flyg och bil, så det är väl inte så bra egentligen. Men det beror på att tävlingarna går på så olika ställen.
Hon försöker tänka på hur hon reser.
– Vi försöker samåka lite mer eller att, när man är på läger, att man är där längre, så att man inte flyger lika många gånger.
Hur känns det att du brinner för något som kräver snö och samtidigt har en livsstil som innebär en hel del utsläpp?
– Det är lite motsägelsefullt. Man vill ha vintern, men reser mycket. Man får kanske försöka och kompensera på andra sätt, men det är klart att det hade varit bättre med en annan lösning, om man kunde minska på resandet.
Buss till Branäs?
I Branäs räknar man på lång sikt med att behöva göra mer snö på kortare tid för att utnyttja de allt kortare köldperioderna. I dag kräver det enorma mängder energi att göra snö i plusgrader och den tekniken finns inte i Branäs nu.
Man lagrar en del snö från ena säsongen till nästa, men det är dyrare att göra det än att producera ny snö.
Sedan några år satsar Branäs även på sommarturister genom möjlighet till cykling.
– Det är inte för att väga upp någon vintersäsong, utan för att förlänga. Vi har en hel ort som står där uppe, vi har 12 000 bäddar nu, och den kan inte bara stå – det är resursslöseri, säger Mikael Elford, som är kommersiell chef.
Företagets pistmaskiner drivs på fossilfritt bränsle, man har solceller och förnybar el även i övrigt och försöker få tag i eldrivna snöskotrar. Men det är inte själva anläggningen som orsakar de största utsläppen.
– Transporterna till anläggningen, det räknar branschen med är den största utsläppskällan för alla skidanläggningar, säger Mikael Elford.
– För event överlag, flikar Anders Kjällström in.
Branäs har inga kopplingar till flygplatsen mellan Sälen och Trysil och räknar inte med att några av besökarna reser dit med flyg. Däremot kör många fossildrivna bilar till och från skidsemestern.
– Vi har satsat enormt på elbilsladdare, säger Mikael Elford.
Till företagets anläggning i Kungsberget går det fossilfritt drivna bussar från Stockholm och Uppsala.
Kanske kan en del lådbilar ersättas med buss även på vägarna till Branäs i framtiden.
– Vi har haft möte med kollektivtrafiken och ligger på för att få bra linjer från Karlstad. Det känns optimistiskt, tycker jag, säger Andreas Wendby.
Jobb för färre resor
Hanna Aronsson Elfman pratar med andra skidåkare om klimatfrågan.
– Den frågan kommer upp då och då och arrangörerna tror jag försöker lägga tävlingarna mer samlat så att man inte ska behöva resa lika mycket.
Tycker du att man jobbar seriöst med frågan från arrangörer, klubbar och förbund?
– Ja, det jobbas för fullt.
Färre resor ger också mer tid och energi över till annat.
– Det blir bra ur många perspektiv att få ner resandet lite.
Som vinterälskare sedan barnsben ser hon med oro på att Värmland går mot en grönare framtid.
– Det skulle vara tråkigt om det blev oåkbart i södra delarna. Det är bara att jobba för att det inte ska bli så.
Inte förutbestämt
Enligt Gustav Strandberg på SMHI ligger Värmland i den känsliga zonen där temperaturen pendlar runt nollan – en zon där någon enstaka grad avgör om det blir snö eller tö.
Hur mycket avgörs av vilka mängder vi släpper ut nu och framåt?
– Nästan allt av framtidens klimat avgörs av framtidens utsläpp. Det som är intecknat är inte så jättemycket, det är några tiondels grader.
Alltså går det att påverka hur det blir.
– Det ligger fortfarande i våra händer, det är inte förutbestämt. Om man inte vill att det ska bli varmare på vintern ska man försöka minska sina utsläpp så mycket som möjligt.