Hackergruppen Anonymous Sudan säger sig ha riktat fler cyberattacker mot Sverige, rapporterar Expressen.
– Jag har kollat med ansvariga och vi är medvetna, hackerattacken slår brett mot svensk infrastruktur. Vi hjälper de som är värst drabbade, säger Emelie Ruud, presskontakt på MSB, till Aftonbladet.
Flera sajter har problem eller ligger nere på söndagsförmiddagen, däribland Vattenfall, Kivra, E-legitimation och Klarna, skriver Expressen.
På Twitter skriver gruppen att man ska rikta överbelastningsattacker mot bland annat Bank-id, E-legitimation, Vattenfall, Kivra, SOS Alarm, Klarna, SJ, SL, Skatteverket, och Avanza under söndagen.
– Vi vet att det för närvarande är problem med Vattenfall.se, men jag kan inte gå in på detaljer. Vi har konstant hög beredskap för den här typen av händelser, säger Markus Fischer, pressekreterar på Vattenfall.
Svenska regioner, sjukhus, medier och lärosäten har den senaste tiden varit föremål för överbelastningsattacker. Cyberangreppen ryktas bero på koranbränningarna och finger pekas mot Ryssland som dockmästare i kulisserna.
Anonymous Sudan är, av namnet att döma, en grupp med kopplingar till hacker- och aktiviströrelsen Anonymous som attackerat "etablissemanget" under ett 20-tal år.
Ddos- attacker
En attack som slår ut sajter eller förhindrar att användare får åtkomst till tjänster kallas även för ddos-attacker. Förkortningen ddos står för "distributed denial of service", vilket ungefär betyder att sajten inte går att komma åt.
Grundkonceptet är att med hjälp av massiva datamängder från ett stort antal datorer på en given signal från så kallade botnätverk slå ut nätverk. Varianter på samma tema är mer precisa angrepp direkt mot brandväggar, applikationer eller webbtjänster, vilka kan vara svårare att upptäcka och avstyra.
Nätverket kan kontrolleras av en person i ett land, med kontrollserver i andra länder och kapad utrustning över hela världen. Beställaren av attacken kan i sin tur sitta i Sverige och gömma sig bakom krypterad kommunikation.
Ddos-attacker ska inte förväxlas med så kallade hackerattacker eller dataintrång där syftet är att stjäla eller förvanska information på nätet. Men det är inte ovanligt att överbelastning används som en vilseledande manöver i samband med dataintrång. Botnätverk kan även användas för att pumpa ut desinformation på sociala nätverk som Facebook och Twitter.
Källa: Arbor Networks
Anna Hansson/TT