I år inför Arla därför en ny hållbarhetsersättning. Den innebär att vi bönder får betalt för det arbete som vi gör för att minska gårdens klimatavtryck och bidra till biologisk mångfald, skriver Andreas Strandberg.
För att kontrollera makthavares folklighet är en klassisk fråga: ”Vad kostar en liter mjölk”? Som mjölkbonde skulle jag vilja framhålla att politikerna inte bara behöver känna till priset på en liter mjölk i butikerna, utan också borde ha bättre koll på vad det kostar att producera en liter mjölk med hög kvalitet och på ett miljömässigt hållbart sätt.
Vår strävan mot en ännu mer miljömässigt hållbar produktion är både självklar och svår. Självklar då vi svenska mjölkbönder har brukat vår jord och hanterat våra djur på ett hållbart sätt långt innan begreppet ”hållbarhet” existerade. Svår då vi redan i dag har små marginaler.
Att vi mjölkbönder äger Arla gör samtidigt att vi gemensamt kan göra stor skillnad. Sedan tre år tillbaka beräknar vi vår klimatpåverkan på gårdarna och vet därför både att vi producerar mjölk till ett av världens lägsta klimatavtryck, samt var och hur vi kan fortsätta att minska vår klimatpåverkan.
Men att ställa om till en ännu mer hållbar mjölkproduktion kräver investeringar. I år inför Arla därför en ny hållbarhetsersättning. Den innebär att vi bönder får betalt för det arbete som vi gör för att minska gårdens klimatavtryck och bidra till biologisk mångfald.
Det finns många olika sätt att bedriva mjölkproduktion, och vårt avlånga land ser olika ut i norr och söder. Alla bönder ska ha möjlighet att göra förbättringar utifrån sina förutsättningar. De som har ett lågt klimatavtryck för att de redan har gjort stora insatser ska premieras, likväl som det ska finnas en morot för dem som behöver investera och förändra sin verksamhet.
En annan insikt är att en hållbarhetsersättning måste vara tydlig, transparent, förutsägbar och långsiktig. Mjölkproduktion är komplext och involverar prognoser och beräkningar för allt från väder och jordmån till djurens välfärd och maskinparkens avskrivningar. Då är det viktigt att hållbarhetsersättningen enkelt kan tas med i beräkningarna.
Historiskt sett har vi Arlabönder fått betalt för kvaliteten på mjölken i form av fett och protein. Men från och med i år kommer alltså mjölkpriset också att variera beroende på vilka hållbarhetsåtgärder som vi gör på gården. Det är ett viktigt steg mot en ännu mer hållbar svensk mjölkproduktion. Och en av parametrarna i vad en liter mjölk bör kosta.
I tider av inflation och mindre pengar i plånboken är det naturligt att matpriserna hamnar högt upp på agendan. Men för politikerna är det lika viktigt att känna till priset på en liter mjölk i butiken, som att de har koll på vad det kostar för oss bönder att producera. Det är allt färre politiker och beslutsfattare som själva har erfarenhet från jordbruk och livsmedelsproduktion. Samtidigt fattar de allt fler beslut som har inverkan på vår verksamhet.
Jag vill därför uppmana såväl politiker som tjänstemän att besöka en mjölkgård, för att lära sig mer om vilka utmaningar och möjligheter svenska mjölkbönder står inför i dag. Så att politiken och samhället kan hjälpa istället för att stjälpa. Jag vill också bjuda in andra företag att använda våra lärdomar i arbetet med att utforma ekonomiska styrmedel för att nå klimat- och hållbarhetsmål. Det tjänar vi alla på.
Andreas Strandberg
Mjölkbonde i Gunnarskog och kretsordförande för Arla i Värmland