Arvikabördiga Margareta Brattström har utsetts till justitieråd i Högsta domstolen, det vill säga domare i Sveriges högsta allmänna domstol.
Högsta domstolen, HD, är bland annat sista instans i tvistemål, brottmål och ärenden som har avgjorts av hovrätt.
Nu kliver en Arvikakvinna in i denna inflytelserika församling.
– Jättespännande, och utmanande, säger Margareta Brattström.
Prejudikat
Högsta domstolens huvuduppgift är att skapa prejudikat, det vill säga skapa vägledande domar för liknande fall. Innan dess – vilket också är en grundläggande uppgift – prövar man om fallet överhuvudtaget ska tas upp.
– För att Högsta domstolen ska ta upp ett ärende ska rättsläget vara oklart och det ska behövas ett avgörande för landets rättstillämpning.
En juridisk resa
Varje mål är unikt. Den 17 april tillträder Brattström sin tjänst och blir därmed en av 16 justitieråd, två av dessa tjänstgör i Lagrådet. Brattström fortsätter då på en inslagen väg som i mycket började i Arvika 1985, destinationen den gången var Uppsala universitet.
I Uppsala väntade 4,5 års studier i juridik.
Det är också denna stad hon lämnar när hon i mitten av april sätter sig på pendeltåget för vidare färd mot kungliga huvudstaden och HD:s lokaler.
– Jag har tydligen skött mina tidigare jobb. Det är mina erfarenheter som lagt grund för det nya arbetet.
Familjerätt
Samtidigt som hon tillträder som justitieråd lämnar Brattström en tjänst som professor i civilrätt vid juridiska institutionen på nämnda universitet. På Uppsala universitet har hon arbetat i perioder sedan juristexamen 1990 och mera sammanhängande sedan 1995.
– Jag har framförallt arbetat med fastighetsrätt och med förmögenhetsrättslig familjerätt. De två rättsområdena har starka beröringspunkter, fastigheter spelar ofta en viktig del i juridiska frågor kopplade till en familj.
Meriterad
Meritlistan från universitets inre arbete är lång precis som cv:t för externa uppdrag är. När HD fäller sina utslag jobbar man i grupp av fem och kvintetten ska tillsammans representera en bred kompetens.
Brattströms kommer in med familjerättskompetensen med mera.
– Det bästa är förstås om två personer i ett förhållande tillsammans diskuterar och kommer fram till hur man vill ha det med ekonomin, hur man blandar sina tillgångar, och hur man vill ha det om man skulle gå skilda vägar. Så är det dock inte alltid utan det kan bli mycket tjafs vid skilsmässor eller när en part avlider. Forskning visar dock att de allra flesta par kommer överens även efter en separation. Vid eventuella lagändringar gäller det att skapa system som passar både för de som behöver hjälp att reda ut sina bråk, och de som klarar sig utan inblandning av jurister.
Ojämlikhet
Brattström har särskilt engagerat sig i frågor som rör pension och pensionsrättigheter. Och där finns det ojämlikheter mellan kvinnor och män, visar hennes arbete.
– Det är väldigt vanligt att den som är mest hemma med barnen får ut mindre i pension nu när vi har systemet att livsinkomsten avgör pensionen, och det är ofta kvinnor som är hemma mest med barnen. Idag har vi ju heller ingen änkepension och kvinnor lever dessutom längre än män. I vårt land finns det få möjligheter för par att utjämna sina pensionsrättigheter.
När Margareta Brattström disputerade 2004 handlade hennes avhandling om makars pensionsrättigheter. Hennes slutsats är att pensionsrättigheter likväl som andra tillgångar borde delas vid skilsmässor.
– När situationen fortfarande är sådan att det framförallt är kvinnor som tar lång föräldraledighet och dessutom deltidsjobbar inte bara när barnen är små, måste vi lagstifta till den svagare partens fördel, säger hon.
Radiokvinna
Brattströms värld är den akademiska och den juridiska men inte bara dessa två, hon trivs även i den mediala världen. Sedan många år är hon expert i radioprogrammet ”Plånboken”. Programmet som sänds i P1 är allmänhetens hjälpande hand i vardagsekonomin, det vill säga ekonomijournalistik på ett lättförståeligt sätt.
– Där har jag varit med i jättemånga år, detta efter att en student i Uppsala tipsat ansvariga och ansåg att jag hade fallenhet för en sådan sak. ”Plånboken” är ett bra sätt att förstå juridik och ett bra sätt att utifrån lyssnarna få reaktioner på om våra regler träffar rätt eller om de behöver ändras på något sätt.
Radiouppdraget får hon lämna i och med HD-jobbet.
Ack Värmeland du sköna
Brattströms värld är också den kamratliga. Hon träffar regelbundet en klasskamrat från lågstadiet i Arvika, Anita Salomonsson (numera boende i Karlstad) sedan tiden på Minnebergsskolan (den ursprungliga). Hon trivs dessutom mycket väl på Värmlands Nation i Uppsala där hon är ett känt ansikte och bland annat vårdar kontakter med före detta studenter.
– Där säger man att vara värmlänning mera är ett sinnestillstånd än en härkomst. Signumet för en värmlänning är talesättet att det ordnar sig alltid och gör det inte det kvittar det.
Gillar Arvika
Margareta Brattström är född Wallgren, pappa var veterinär och familjen bodde även i Afrika innan den återkom lagom till att Margareta började lågstadiet.
Från Arvika till Afrika, från Afrika till Arvika.
Betyder Arvika något för dig idag?
– Ja, vyerna runt Arvika och i Värmland längtar jag alltid till även om det är lite långt att resa.
Arvika i HD
En vy över Arvika som har förändrats något på senare år är den över sundet och ut i Glafsfjorden. Ett av de uppmärksammade ärenden som berört Arvika som varit uppe i Högsta domstolen, och det två gånger, är översvämningsskyddet mellan Glafsfjorden och Kyrkviken.
Arvika fick bakläxa den första gången.
Tavelstöld
Ett annat ärende som varit uppe i HD och som har beröring till Margareta Brattström tidigare och kommande liv är stölden av Gustaf Fjaestads målning Solnedgången 1988 (Månskenseka är dagens namn), en målning som då fanns på Värmlands Nation i Uppsala. HD:s utslag långt senare blev till Värmlands Nations fördel kontra den person som ansett sig ha köpt tavlan i god tro. Målningen är numera deponerad på Rackstadsmuseet.
Framöver kan även Robin Dahléns skadeståndsärende mot Arvika kommun i Kevinfallet möjligtvis hamna i Högsta domstolen, i så fall kanske med Margareta Brattström som domare.
Självständiga beslut
Hon ser fram mot det nya uppdraget, ett uppdrag hon sökt och fått i knivskarp konkurrens.
– Man ska vara självständig och fatta de beslut man anser rätt.