Sverige måste kunna svara för sin egen elförsörjning

Det är orimligt att svenska elkunder ska betala europeiska elpriser, när vi borde vara självförsörjande på el genom både vår tillgång till kärnkraft, vattenkraft och vindkraft, skriver Mats Lönnerblad.

Tyskland har förstått att varje land måste kunna svara för sin egen elförsörjning på både kort och lång sikt. Det anser i alla fall delstaten Berlin som nu vill ta över stadens fjärrvärmenät - som i dag ägs av Svenska Vattenfall, skriver Lovisa Herold DN:s korrespondent i Tyskland i Dagens Nyheter (16/1).

Vattenfall överväger att sälja verksamheten, som man varit involverad i sedan 2001. Nu hoppas delstaten Berlin att kunna köpa tillbaka det värmeverk som ägs av Vattenfall. Vi tror att staten måste engagera sig mer än man gjort tidigare, för att klara omställningen till fossilfri värmeförsörjning, säger delstatens finansminister Daniel Wesener, när DN träffade honom utanför värmeverket vid Spree.

Den 6 oktober 2022 antog EU:s energiministrar förordning 2022/1854 som innebar ett pristak på cirka 2 kronor per kilowattimme ska gälla från den 1 december till och med den 30 juni nästa år, det vill säga under den period som bland annat Sverige använder som mest elektrisk energi. Överskottet ska återföras till konsumenterna. Jag undrar varför Sverige inte genast följer EU:s förordning i denna fråga från och med när den blev införd. Både allmänheten och företagare är beroende av att kunna värma sina hus och lägenheter till rimliga priser och driva verksamhet för att kunna konkurrera på lika villkor med omvärlden.

Min egen uppfattning, som jag delar med professor Anders Segerstedt, professor emeritus och docent i produktionsekonomi. Han anser att det borde vara rimligt att låta tillverkningskostnaderna styra svenska elpriser istället för börsen och marknaden. Det är orimligt att svenska elkunder ska betala europeiska elpriser, när vi borde vara självförsörjande på el genom både vår tillgång till kärnkraft, vattenkraft och vindkraft som vi hittills själva, under alla år, inte har utvecklat som vi borde och kunnat göra.

Ofta höjs elpriset i Sverige utan orsak eller argument, menar Segerstedt. Ingen verkar förklara eller förstå hur elprissystemet hänger samman och borde fungera. Kraftproducenter som statliga Vattenfall, tyskägda Eon och kommunala Skellefteå kraft gör stora vinster. Deras vinster bestäms av priset på el som vi betalar, kostnaden och avgifter till Svenska kraftnät. Därefter betalar elkonsumenter punktskatt och moms på sin förbrukade el till staten.

Mitt förslag är därför att Sverige köper tillbaka delar av de elkraftbolag man tidigare sålt ut till utlandet alldeles för billigt så att vi inte längre kan sörja för vår egen energiförsörjning till rimliga priser. Svenska Vattenfall är ordentligt likvida sedan man nått en överenskommelse med tyska regeringen på drygt 14 miljarder i samband med en uppgörelse som träffades den 5 mars 2022 för att Tyskland ville avveckla kärnkraften. Det var ju utbyggnaden och utvecklingen av våra Norrlandsälvar som gav billig el som utvecklade vårt välstånd som nu håller på att raseras, anser professor Anders Segerstedt.

När nu Vattenfall vill sälja av ytterligare verksamhet i Berlin, borde detta kunna ske snarast möjligt. Sverige borde även ha råd att köpa tillbaka de vindkraftverk som ägs av utländska investerare. Det som inte går att förstå är varför den svenska regeringen snarare verkar värna om de svenska och utländska kraftproducenterna istället för att skydda allmänheten och företagen från de höga elpriserna. De höga elpriserna har varit och är ett stort problem som måste åtgärdas. Och varför klarar andra länder att följa EU:s pristak på el, men inte Sverige?

Mats Lönnerblad

Författare och skribent i finansrätt