Sänkt alkoholskatt ett måste: ”Skulle kunna rädda livet på många”

Priserna på råvaror går upp, alkoholskatten ökar samtidigt som köp av ”lyxigare” varor går ner.

En ohållbar ekvation, menar landets mikrobryggerier.

Därför vill man att politikerna ser över alkoholskatten.

Det skulle både rädda och ge fler jobb.

Det är tuffa tider för landets små bryggerier. Efter ett par år med pandemi, vilket gav mindre försäljning till restauranger, kom högre råvarupriser till följd av Rysslands krig mot Ukraina.

– Vi har sett ökningar på mellan 20 och 70 procent på olika saker. Bara priset på en tomburk med lock har gått upp 55 procent, säger Robert Hedell, en av delägarna i Ten Hands Brewing.

Lägg därtill energipriser som skjutit i höjden.

– Om el plötsligt kostar fem eller sex gånger mer per kilowattimme än vad det egentligen brukar göra så blir det extremt kännbart.

Men råvaru- och energipriser är svårt att påverka inom landets gränser. Så därför vill Robert Hedell, kompanjonen Johan Eklund och resten av mikrobryggeri-Sverige se en ändring av alkoholskatten.

– Vi vill se en differentierad alkoholskatt, för det är något vi inom Sverige äger makten att förändra. Om viljan finns, säger Robert.

Vad är då differentierad alkoholskatt?

Enkelt förklarat så kan bryggerierna, utifrån storleken av årsproduktionsvolymen, få en lägre eller högre alkoholskatt. Istället för att alla har samma avgift, som det är i dag.

– I dag är det bara Sverige och Spanien inom EU som inte har det och i de länder man har det är tanken att man ska hjälpa mindre aktörer att överleva.

Differentierad alkoholskatt, det låter inte så sexigt?

– Nej, men det skulle kunna rädda livet på många, säger Robert Hedell.

För i en enkät har merparten av bryggerierna uppgett att de skulle använda pengar från skattesänkningen till att anställa mer personal.

– Så det handlar inte om att tjäna mer pengar, utan att verksamheten skulle fungera lättare, vilket skapar arbetstillfällen.

Blickar västerut

Han berättar att det är svårt att ta ut mer för ölen än vad man gör i dag. Samtidigt har konsumtionsförmågan gått ner då landets invånare också har fått högre avgifter. Så i ett sätt att försöka få branschen att överleva hade man under fredagen politiker på besök.

Socialdemokratiska riksdagsledamöterna Lars Mejern Larsson och Mikael Dahlqvist har skrivit en motion i frågan.

– Jag ska vara ärlig, det var vi som la fram förslaget om höjd alkoholskatt, men då var vi i ett annat läge. Så det förvånade mig att den sittande regeringen gick fram med det, säger Mejern Larsson.

I motionen har man blickat på England.

– Förenklat kan man säga att om man sänker för dem som producerar mindre höjer man för de som har större volymer. Det skulle inte påverka statsintäkterna eller konsumtionsviljan, säger Mikael Dahlqvist.

Kan ge positiva effekter

De båda är tydliga med att de värnar såväl monopolet som folkhälsan, men håller med om att fler jobb skulle, i förlängningen, leda till bättre folkhälsa.

– Man ska inte underskatta sysselsättningseffekten, jag tror att vi kommer att se positiva effekter om vi fattar rätt beslut, säger Mejern Larsson.

Om att de stora bryggerierna kan komma att ha invändningar säger han:

– Det får man ta.

Motionen i frågan är lagd och ska behandlas under våren, men det är också viktigt att väcka debatt och opinion, menar de.

Robert Hedell är tydlig med att det är av stor vikt att skatten ändras. Snabbt.