Priset på svensk el har internationellt sett alltid varit lågt eftersom den förnybara och billiga vattenkraften är basen i elproduktionen, där även kärnkraften ingår sedan 1970-talet. Nu bidrar även vindkraft till den praktiskt taget fossilfria svenska elmixen och eftersom det kostar runt 50 öre att producera en kWh el (vatten- och vindkraft är något billigare och kärnkraft något dyrare) har vi vant oss vid en totalkostnad uppåt 150 öre per kWh inklusive nätavgift, energiskatt och moms.

Under hösten 2021 bidrog emellertid vädret till minskad vattenkraft och stigande elpriser. Samtidigt ledde avskaffade coronarestriktioner till ökad efterfrågan på energi och naturgas, som driver tyska kondenskraftverk, vilket ytterligare ökade de europeiska elpriserna, som via export påverkar de svenska elpriserna i södra Sveriges elområde 4. Ukrainakriget har ytterligare ökat priserna.

När elen som produceras i elområde 4 och levereras dit från elområde 3 dessutom inte räcker till både den egna konsumtionen och till exporten till Tyskland startas det oljeeldade reservkraftverket i Karlshamn, som producerar en kWh el för 557 öre.

Eftersom det är den dyraste kilowattimmen (marginalpris) som avgör elpriset i elområdet på elbörsen Nordpol, kan det bli en dyr kilowattimme för abonnenterna i elområde 4, om elen köps dyrt från Karlshamn och säljs dyrt till Tyskland, där 51 procent av elproduktionen var fossilbaserad 2021 (europaportalen.se). Samtidigt blir ju detta en fin affär för de ickefossila elproducenterna, som producerar el för 50 öre per kWh och säljer den till elområde 4 för 557 öre per kWh.

Marginalprissättningen av el fungerar dock dåligt, både när det gäller elexport och fossil elproduktion i Sverige, dels därför att vi har en stor andel billig ickefossil elproduktion och dels därför att prisskillnaden mellan att producera el med vatten, vind och kärnkraft jämfört med oljeeldad kondenskraft är väldigt stor.

Eftersom elexporten från Sverige endast utgör 15 procent (och importen 5 procent) av den totala elproduktionen (2021) och den fossila elproduktionen knappt 1 procent så bör varken exportpriset eller priset på elen från reservkraftverket i Karlshamn ingå i marginalprissättningen på elbörsen, som istället endast bör baseras på elpriser från övriga ickefossila elleverantörer.

Skillnaden mellan export/importpris respektive kostnaden för reservkraftselen och elbörspriset kan betalas av Svenska Kraftnät via avgifter från de ickefossila elproducenterna, som vanligtvis tjänar på marginalprissättningen.

Mer elproduktion i södra Sverige ökar tillgången på elektrisk energi och effekt. Projekterings- och byggtid är dock lång och ett sannolikt snabbare alternativ är att bygga en energibesparande 800-kilovoltsledning mellan övre Norrland och södra Sverige. Ett kanske miljövänligare och enklare alternativ är att lägga en HVDC-kabel i havet mellan förslagsvis Luleå och Forsmark och/eller Simpevarp, där det finns anslutningar till stamnätet.

Oavsett tillgången på el kan emellertid en modifiering av marginalprissättningen sänka och utjämna de nu väldigt varierande elpriserna. Görs inte detta kommer sannolikt debatten om elprisstödet att vara här för att stanna.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall