Efter Rasmus Paludans koranbränningar har det strömmat in olika åsikter till NWT:s insändarredaktion.
Gör om och gör rätt!
Säkerligen finns det en överväldigande majoritet för att vi skall ha en långtgående yttrandefrihet i vårt land. Men när vi ser den verkliga effekten av hur vår lagstiftning tillämpas tillåter jag mig betvivla att det är det här som lagstiftarna har förväntat sig.
Vi ser hur en person från ett grannland kommit hit och fått tillstånd för handlingar som uppenbarligen har till syfte att skapa motsättning mellan grupper i Sverige.
Vi ser att det denne person har gjort tagit enorma polisresurser i anspråk och lett till omfattande skador både på polisens personal och materiel.
Vi ser att det denne person har gjort samtidigt kränker och förnedrar mer än en och halv miljard människor runt om i världen.
Vi ser att denna kränkning medför att svenska varor och tjänster bojkottas runt om i den muslimska världen med omätbara negativa effekter för svenska företag.
Vi ser att det denne person har gjort försenar och försvårar Nato-processen och enligt vår statsminister försatt vårt land i det svåraste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget.
Om någon sökt tillstånd för samma aktioner i Finland skulle det inte ha tillåtits eftersom handlingen ansetts utgöra hatbrott. Jag tror knappast att finländarna upplever sig lida brist på yttrandefrihet för att det inte tillåtet med offentlig bränning av religiösa symboler och böcker.
Dags att se över lagstiftningen och be de som blivit kränkta om ursäkt.
Bertil Andersson
***
Natomotståndare är tacksamma
Nu höjs röster för att i vissa fall ta bort åsikts- och yttrandefriheten. Som till exempel när det gäller koranbränningar. Rasmus Paludan sätter allt på sin spets genom att bränna en koran utanför turkiska ambassaden. Men ingen frågar varför han gör det. Svenskt inträde i Nato har fått sig en törn. Bland annat också genom upphängningen av Erdogandockan. Kristersson och hans förnedrade regering är nu desperata och slår knut på sig själva. Vi Natomotståndare är däremot tacksamma och hoppas att Erdogan aldrig ska släppa in Sverige i denna organisation. En dinosaurie, i realiteten styrd av USA - och som med sin programmerade reptilhjärna bara har en tanke. Krig. Tack Paludan. Hans främsta mening med dessa bränningar är emellertid att väcka svenskarna och göra dem uppmärksamma på farorna med en ohejdad aggressiv islamisk utbredning. Vi ska vara tacksamma även för det.
Peter Tornborg
***
Hets mot folkgrupp?
I Sverige har vi demonstrationsfrihet och yttrandefrihet. Men yttrandefriheten är inte helt gränslös. Vad vi får säga, skriva eller på annat sätt framföra regleras av tryckfrihetsförordningen (TF). Det finns tydliga förbud mot mer än femton saker som vi inte får göra, yttra eller framföra. Vi får till exempel inte hota, förolämpa eller hetsa mot folkgrupp. Vad anses då vara ett hot, en förolämpning eller hets mot en folkgrupp? Är det den som uttrycker något eller den som blir drabbad av andras uttryck som avgör om den blivit kränkt? Om vi jämför med mobbing; är det de som mobbar eller den mobbade som avgör? Eller är det vi som står passiva på sidan om som avgör vad som är mobbing?
När det gäller hets mot folkgrupp är det tydligt och bra när det gäller missaktning mot judar. Förnekelser av förintelsen, hakkors med mera brukar ofta leda till utredningar om hets mot folkgrupp. När det gäller de upprepade koran-bränningarna finns ingen sådan diskussion. Att bränna en koran, en bibel och andra symboler är tillåtet och bör så vara. Ett uttryck för yttrandefrihet. Men det är inte bara det enskilda yttrandet som avgör om det är ett brott mot yttrandefriheten. Sammanhanget har också betydelse för styrkan i det som uttrycks. Att som Paludan bränna koranen upprepade gånger och på de platser han valt börjar närma sig både förolämpning och hets mot folkgrupp enligt mig. Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och TF gäller dock bara för grundlagsskyddade medier. Därför blir Paludans bränningar inte ett fall för JO. Men kränkning och hets mot folkgrupp är ett brott i brottsbalken och därför kan alla som känner sig kränkta av koran-bränningarna göra en polisanmälan. Varje enskilt tillfälle kan dock inte ses som kränkning eller hets mot folkgrupp men alla sammantagna tillfällen av koran-bränning kan nog och bör ses som ett brott mot vad vi får yttra.
Ola
***
Besinningslöst hat och splittring
Jag bara undrar hur naiva och fega till beslut våra poliser och myndigheter är.
De borde fått sig en läxa efter katastrofen i Örebro där koranbrännaren Rasmus Paludan orsakade det värsta upplopp vi haft i Sverige under modern tid. Att än en gång ge samme man tillstånd att bränna koranen utanför Turkiets ambassad, då skulle man sagt nej! I den viktiga yttrandefrihetens namn har han med lagen på sin sida rätt bränna vilka böcker han vill, men var han skall hålla till med sitt upptåg, det måste ändå våra myndigheter få bestämma!
Hänvisa honom ut på Gärdet eller någon annan plats, men att låta honom göra det utanför en ambassad som representerar ett islamistiskt land kan inte vara rätt, där går gränsen och följderna får vi skörda nu. Ett besinningslöst hat och splittring är priset.
NLP Kil
***
Koranbränning och tryckfrihet
Den finska Polisstyrelsen sa att i Finland skulle polisen ingripa om någon skulle bränna en koran eller en annan helig skrift, eftersom det skulle räknas som ett brott mot trosfriden, och det är i grunden kriminaliserat.
Innebär detta att Finland har mindre yttrandefrihet än Sverige? Nej, anser jag! Det visar i stället att vår tolkning av vad yttrandefrihet ska innebära är synnerligen ensidig. Vi skyddar bara den som bränner, men inte den eller de som ligger bakom boken och dess utgivande. Har inte de rätt att få ha kvar sin bok därför att någon inte gillar den utan förvandlar den till aska? Det är väl i högsta grad ett tecken på yttrande- och tryckfrihet att fritt kunna ge ut en bok och få ha den i fred! Om man dessutom ger sig på en bok som miljoner runt om i världen ser som helig blir det ännu mer absurt att vi bara passivt ser på när den bränns.
Statsministern sa för ett par veckor sen att sådana händelser är ett sabotage mot Sveriges säkerhetspolitik. Borde inte ett sådant sabotage leda till åtgärder, och inte enbart ett konstaterande att det är olämpligt? Är inte vår säkerhetspolitik det viktigaste för de styrande att värna? Förlorar vi vår frihet mister vi också alla fri- och rättigheter som vi har. Det är dags för regering och riksdag att agera, och börja gärna med att ta lärdom från Finland!
Bertil i Karlstad
***
Svenska lagen tillåter mobbing!
Hur har Sverige blivit? Här kan man bete sig hur respektlöst som helst och svensk tv går till angrepp, när statsministern och utrikesministern fördömer fruktansvärda händelser, och säger att det är ju i svensk lag yttrandefrihet.
Har det inte gått för långt, när det gäller yttrandefriheten? Vi har alltså rätt att säga och agera precis hur som helst. Till vilket pris som helst. Förr fanns det något som hette ärekränkning, som tydligen inte existerar längre i svensk lag. Här kan några få förstöra för hela Sverige, dess rykte och säkerhet. Hur kan man hänga upp en docka upp och ned på en speciell person, utan att något händer? Hur kan man godkänna att Rasmus Paludan bränner koranen utanför Turkiets ambassad, när man vet att det kommer att uppröra hela Turkiet? Karlstad agerade ypperligt, då han var här för att bränna sin koran. Men i både Örebro och annorstädes blev det väldiga upplopp, som kostade samhället massvis med pengar och skadade personer.
Samtidigt har vi enorma problem med ungdomskriminalitet. Men vad får ungdomarna lära sig? Att jag får säga och agera hur som helst, för det är lagligt. Att statsministern blir åthutad i tv för att han fördömer förskräckligt beteende. Vi har rätt att bete oss gräsligt. Vi kan väl säga ”hora” till tjejerna eller lärare, för vi har yttrandefrihet och får säga vad vi vill.
Den som såg Anders Hansens andra program om hjärnan fick lära sig att belöningssystemet i hjärnan gynnar ”vi mot dom”-mentaliteten. Att straff inte lönar sig på psykopater. Man kan däremot lära dem hur man ska bete sig, men det måste ske innan puberteten. I skolan upptäcker vi väldigt lätt vilka elever som ligger i farozonen. Men inte får skolan de resurser som behövs! Skolans kris blir samhällets kris. Som det nu är, är det svårt att få nya lärare och många lärare slutar eller blir utbrända för en ohållbar situation. Skolan ska inte låta de svåra eleverna förstöra i klasserna, utan låta dem gå i specialklasser med specialpedagogik.
Kan man hoppas på att yttrandefrihetslagen ska tolkas så att det även ska innehålla respekt för andra människor och inte tillåta ärekränkning?
Kristina Löfberg