Det kan vara förtrollande att tända en brasa och se lågornas sken. Men att elda är för många inte bara ett sätt att skapa ett mysigt hem under vintern, utan en nödvändighet för att inte frysa när elräkningarna skjuter i höjden. Inflation och elkris märks i priset på ved som har ökat kraftigt.
Att veden blivit dyrare märks när man rör sig i naturen. Allmänna grillplatser plundras på den ved som placerats ut för att barnfamiljer skall kunna grilla korv. Och skogsägare upptäcker att personer varit där och olovligen fällt träd – till och med i naturreservat har sådant förekommit.
Detta är naturligtvis oacceptabelt. Men det säger något om den desperation som sprider sig i samhället när personer med helt vanliga inkomster inte förstår hur pengarna skall räcka. Det är dock en utsatthet som är fjärran från situationen för människorna i krigets Ukraina.
Här i Sverige må elen vara extremt dyr, men än så länge kan vi ändå räkna med att den finns tillgänglig. I Ukraina har många hushåll fått vänja sig vid att vara utan både gas och ström till följd av ryska attacker.
För att hjälpa den ukrainska civilbefolkningen genom den kalla vintern, har något av en ny svensk folkrörelse uppstått: att tillverka kaminer som skickas till de drabbade. I december kunde man exempelvis läsa om det värmländska företaget Hanza som sett till att hundratals kaminer av plåt kommit i ukrainarnas frusna händer (NWT 6/12 2022).
Produktionen har skett i samarbete med det östgötska industriföretaget Väderstad. En av deras ingenjörer har konstruerat den fältkamin som nu tillverkas på många håll runt om i landet – vem som helst kan nämligen ladda ned konstruktionsritningarna. Förutom företag har flera gymnasieskolor låtit sina elever engagera sig i arbetet med att tillverka kaminer.
Men även i en värld utan krig och elkris, skall man inte underskatta värdet av att använda skogen som energikälla. I den svenska energiförsörjningen har biomassans andel ökat stadigt sedan 1970-talet. Genom att använda sådant som grenar och toppar – alltså restprodukter från skogsbruket – får vi inte bara fjärrvärme, utan även el.
Kraftvärmeverken står för cirka nio procent av den totala elproduktionen och Energiföretagen uppskattar att denna elproduktion på kort sikt skulle kunna ökas motsvarande produktionen från ett normalstort kärnkraftverk (TN 9/1). Att kunna elda flis, kasserad ved eller bark är energismart och gör oss mindre beroende av fossila bränslen, eller av att elda i värmeverken med importerat avfall. Men det hela förutsätter naturligtvis att vi har ett aktivt skogsbruk som ger oss tillgång till dessa restprodukter.
Tyvärr fortsätter EU att skapa oro bland svenska skogsbrukare. Det finns flera förslag som skulle slå hårt mot den gröna näringen. Ett sådant är att Europaparlamentet i september röstade för att restprodukter från skogsbruket inte skall klassas som förnybara. Till saken hör att det mesta av dessa grenar och toppar i dag ligger kvar i skogen och ruttnar – den koldioxiden frigörs alltså utan att bli vare sig fjärrvärme eller el.
Sedan urminnes tider har vi människor samlats kring härden för värme och gemenskap. Oavsett om det handlar om enkla plåtkaminer som skickas till Ukraina, eller om moderna kraftvärmeverk i Sverige, skall vi inte underskatta värdet av att elda.