Hoppa till huvudinnehållet

Klimatkrisens vardag - så kan vi minska vår påverkan på miljön

Publicerad:
Vi bör välja elbilar eller åka med kollektivtrafiken, skriver insändarskribenten.
Vi bör välja elbilar eller åka med kollektivtrafiken, skriver insändarskribenten. Foto: PONTUS LUNDAHL / TT

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Vi människor producerar dagligen växthusgaser. Det räcker med små förändringar i vår dagliga livsstil för att minska vår påverkan på miljön.

Några exempel på vad vi kan göra:

Bilar. Av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser 2021 kom 20 procent (9,4 miljoner ton CO2e) från personbilarna. En ökad reduktionsplikt är en viktig åtgärd för att minska miljöpåverkan. Regeringen vill sänka reduktionsplikten eftersom detta sänker kostnaden för drivmedel, men ökar växthusgasbildandet. Högre halt av fossila drivmedel beräknas ge ökad klimat-påverkan med 67 miljoner ton fossil koldioxid. Vi bör välja elbilar eller åka med kollektivtrafiken.

Batterier. Spår av kvicksilver och andra giftiga kemikalier kan läcka ut och skada djur- och havslivet när de läcker ut i ekosystem. Alla batterier ska lämnas för återvinning. Välj batterier som är uppladdningsbara.

Plast. Plast är ett vanligt förpackningsmaterial. Endast 10 procent av insamlade plastförpackningar återvinns. Resten eldas upp eller hamnar i havet som mikroplaster. Plastförpackningar ska lämnas för återvinning. Komplexa plastblandningar kan numera återvinnas genom att plasten bryts ner till syn-tesgas (CO och H2), varav ny plast kan tillverkas.

Mat. Trettio procent av all producerad mat kastas. Vi måste minska matsvinnet. Denna mat som slängs producerar dessutom onödig växthusgas. Samtidigt kan inte över 800 miljoner av jordens befolkning äta sig mätta.

Papper. Idag läser vi digitala tidningar och mejlar, varför förbrukning av tidnings- och tryck-papper har minskat. Däremot har användningen av pappersförpackningar ökat. Lämna pappersförpackningar och tidningar till återvinning. Returfibrer kan med fördel användas till mjukpapper (toalett- och hushållspapper, servetter) och som tidningspapper.

Vatten. Har vi en lyxkonsumtion av vatten? Vi spolar på toaletten och tvättar våra bilar med vatten av drickbar kvalité, medan 800 barn under fem år dör varje dag på grund av smutsigt vatten, brist på toaletter och dålig kunskap om hygien. Ungefär 2,1 miljarder människor på jorden saknar rent vatten.

Lampor. Led-lampor är de i särklass mest energisparande lamporna. Led-lampan ha en livslängd hela 25 gånger längre än en traditionell glödlampa och använder bara en bråkdel av energin jämfört med andra lampor med samma ljusstyrka. En led-lampa med en effekt på runt 5 watt motsvarar samma ljusstyrka som en vanlig glödlampa på 40 watt.

Kött. Metan kommer från idisslande djurs matsmältning. Produktionen av animaliska produkter är en stor bidragsgivare av metan, som är en växthusgas och bidrar till ökad genomsnittstemperatur. I en rapport konstateras att om hela världen skulle bli vegetarianer i morgon skulle koldioxidutsläppen orsakade av jordbruksindustrin ha reducerats med 17 procent, metanutsläppen med 24 procent och lustgasutsläppen med 21 procent till år 2050.

Textilier. Vi köper cirka 14 kilo kläder per person och år. Bomullsodlingen måste minskas eftersom den är miljöstörande och åkerarealen behövs för matproduktion. 80 miljoner kilo eller 8 kilo per person eldas upp varje år. Hela och rena kläder ska lämnas för återanvändning, men även ur trasiga kläder, tyger, mattor, gardiner med mera kan vi utvinna fibrer.

Jordbruket. Metan bildas vid idisslarnas fodersmältning och från stallgödsel. Lustgas bildas när kväve omvandlas i marken samt vid tillverkning av konstgödselkväve. Nettoutsläppen av koldioxid måste minska ner till noll på sikt för att klimatmålen ska nås.

Men största hotet mot klimatet är om USA väljer fel president!

Lars-Arne Sjöberg

Artikeltaggar

ÅtervinningDrivmedelInsändareUtsläppVatten