Men vi i befolkningen, det civila samhället, kan kanske se till att lägga någonting i vågskålen, så att det inte är helt gratis för de turkiska företrädarna att trakassera vårt land, skriver Charlotta Levay.
Sveriges Nato-ansökan har givit Turkiet ett tillfälligt övertag gentemot oss som turkiska politiker utnyttjar maximalt. Ansökan måste godkännas separat av varje medlemsland i Nato, och Turkiet passar på att ställa mängder av krav och förhala på ett sätt som börjar bli direkt provocerande.
Den svenska regeringen är bakbunden och måste agera diplomatiskt. Men det svenska civilsamhället borde kunna reagera tydligare. Kanske börjar det bli dags för oss svenskar att bojkotta Turkiet som turistland?
De anpassningar till Turkiets formella krav som Sverige gjort framstår som rimliga och kanske till och med en tillnyktring. De konkreta punkterna i den formella överenskommelse som slutits handlar främst om att vi ska skärpa våra insatser mot terrorism. Kriminaliseringen av deltagande i terroristorganisationer som nu införs är vettig och skulle med fördel kunna utvidgas till att gälla även rasistisk organisering, vilket är ett återkommande krav från FN. Det är också förståeligt att Turkiet vill följa upp att Sverige fullföljer sina åtaganden innan Nato-ansökan släpps igenom.
Men som statsminister Ulf Kristersson påpekat framför Turkiet dessutom extra krav, utöver överenskommelsen, som Sverige inte kan gå med på. Turkiska företrädare framträder i medier och kräver utlämning av namngivna personer som de menar har begått terrorbrott. Men i Sverige är det Högsta domstolen, inte regeringen, som avgör om någon kan utlämnas mot sin vilja, och den fattar beslut enligt gällande lagar, med respekt för mänskliga rättigheter.
Det är bra att regeringen är tydlig på den punkten, och här har den massivt stöd i befolkningen. Enligt en aktuell opinionsmätning från DN/Ipsos anser nära åtta av tio svenska väljare att Sverige bör stå upp för svenska lagar och våra principer som rättsstat gentemot Turkiet, även om det försenar vårt Nato-medlemskap. För oss i Sverige är situationen högst frustrerande. Vi hålls gisslan av Turkiet som tar chansen att domdera så mycket det går.
Regeringen gör klokt i att välja en diplomatisk och lågmält bestämd linje, även om de turkiska företrädarna är allt annat än diplomatiska. Sveriges statsledning kan nog inte göra så mycket mer. Men vi i befolkningen, det civila samhället, kan kanske se till att lägga någonting i vågskålen, så att det inte är helt gratis för de turkiska företrädarna att trakassera vårt land?
Kanske börjar det bli dags att turistbojkotta Turkiet? Vi är ett litet land vars turism på intet vis är avgörande för Turkiets inkomster. Den turkiske presidenten Erdogans makt skulle säkerligen inte rubbas det minsta av en svensk bojkott. Men någonting borde det kosta Turkiet att trakassera oss, åtminstone i längden.
Turkiet är ett underbart land att resa till – välkomnande, vackert och prisvärt, vilket så klart är viktigt nu när många kämpar för att klara hushållsekonomin. Men någonstans går en gräns där det inte längre är roligt eller avkopplande att semestra i ett land som systematiskt motverkar vår nationella säkerhet.
Charlotta Levay
Docent i företagsekonomi vid Lunds universitet och NMBU, Norges miljö- och biovetenskapliga universitet