Knogjärn
Mera bedövning
(Indie Recordings)
Konvolutets demolerade högtalarmembran är den perfekta visuella introduktionen till Knogjärns fjärde kapitel. Karlstadbandet ramar in musiken med en albumtitel som tar tempen på samtidens något bräckliga kollektiva mående.
Sin vana trogen kommunicerar sångaren Kim Eriksson med svenska texter som både skriks, sjungs, spottas och fräses. En sångdynamik som passar Knogjärns budskapsklädda lyrik och vi bjuds på många snärtiga sångtitlar. Vad sägs om: ”En sista gång”, ”Inte mitt fel”, ”Akta dig” och småfinurliga Pantera-finalen ”Snabbhatskedja”.
Musiken hämtar syre och energi både från metal, hårdrock, punk och hardcore och resultatet blir tung, hård och uppkäftig rockig metal spetsad med klibbiga melodier. Allt framförs med genuin känsla och ilsken inlevelse som skapar förtroende, även om det spiller över i Niclas Engelin-samarbetet ”Aldrig mer” som är lite väl blödig.
Jag har recenserat Knogjärns samtliga fullängdsplattor och även om jag aldrig kommer att förlika mig med alla deras musikaliska val så är det fränt att följa deras hängivet hårda arbete som fortsätter att erövra nya bergstoppar. Hade jag konsekvent följt min stigande betygsintervallshistoria så hade ”Mera bedövning” fått en femma. ”Mera bedövning” är ett genomarbetat energiknippe, men full pott är det få album som kammar hem och den här gången tangerar de betyget till föregångaren ”Stora och farliga”. Inte illa det heller.