Skoldebattören Marcus Larsson är inte förvånad över NWT:s avslöjande om NTI-gymnasiet i Karlstad.
Han konstaterar att skolor som drivs som aktiebolag alltid har målet att generera vinst – och att det rimligtvis gäller även tilläggsbeloppen.
– Det öppnar för att man ska försöka ta de chanser man får att öka sin avkastning, säger den värmländske lärarprofilen.
Marcus Larsson – som på Twitter är känd som Skolinkvisition – har profilerat sig som en av de mest högljudda kritikerna mot det han kallar marknadsskolan.
Läraren från Karlstad driver tankesmedjan Balans, twittrar ihärdigt och har gett ut böcker om det svenska friskolesystemet.
Bland annat har han uttryckt att han vill att aktiebolag förbjuds att driva skolor.
– En aktiebolagsskola ska försöka driva sin verksamhet med så hög avkastning som möjligt. Lönsamhetsincitamentet är det starkaste i aktiebolagslagen, säger Marcus Larsson.
800 miljoner i vinst
Academedia – jättekoncernen som äger NTI-gymnasiet – ägs delvis av amerikanska investeringsfonder. 2021 gjorde Academedia en vinst på knappt 800 miljoner kronor och delade ut 185 miljoner till aktieägarna.
– Lönsamhetsincitamentet öppnar för att man ska försöka ta de chanser man får att öka sin avkastning.
Rent företagsekonomiskt är elever som genererar tilläggsbelopp en lönsam grupp, enligt Marcus Larsson.
– Man kan grovt sett tjäna pengar på två elevgrupper.
Den ena är högpresterande elever, som kräver mindre resurser och klarar att gå i större klasser.
Den andra är just eleverna som genererar större intäkter – det vill säga tilläggsbelopp.
– Som aktiebolagsdriven friskola behöver du göra vinst och då behöver du göra vinst även på tilläggsbeloppen. Ju fler elever som har tilläggsbelopp, desto större andel av kommunens resurser till särskilt stöd kommer att omsättas till vinst. Det går inte att komma ifrån den slutsatsen.
– Det vore konstigt om inte vinstincitamentet fanns med i alla delar av en aktiebolagsskolas verksamhet. Därmed inte sagt att alla aktiebolagsskolor struntar i att använda tilläggsbeloppet, men man måste ha samma kritiska syn. Används pengarna verkligen till elevens bästa?
”Hur mycket ska vi kämpa?”
Samtidigt konstaterar han att problemet med elever som inte får tillräckliga stödinsatser inte är isolerat till vinstdrivande skolor. Debatten är vanlig även gällande kommunala skolor.
Marcus Larsson ser också en möjlig gråzon i att det ibland är svårt att få elever att ta emot det stöd som erbjuds.
– Det kan finnas ungdomar som har stora problem, men inte vill ha hjälp. Den förklaringen är i sig inte orimlig.
– Men i det läget är frågan: Hur mycket ska vi kämpa för att ”Kalle” (fingerat namn, reds anm) ska vara med sin stödassistent?
Han tycker att fallet där NTI-gymnasiet drar tillbaka en ansökan om tilläggsbelopp är anmärkningsvärt.
– Det tyder på att man tänkt ”oj, det här var inte bra, det här behöver vi sopa igen”, vilket nästan stärker artikeln. Hade man verkligen tyckt att man gjort rätt, då hade man inte tagit tillbaka det.
Läs mer:
Friskolan får miljonbelopp för utsatta elever – utan att ge dem stöd