Hoppa till huvudinnehållet

De blottar sina liv i podcasten: ”Att prata om det har hjälpt mest”

Publicerad:
Lina Haraldsson, Pernilla Norrby och Patrik Nygren har startat en podcast där de inriktar sig på psykisk ohälsa. Hittills har de släppt åtta avsnitt.
Lina Haraldsson, Pernilla Norrby och Patrik Nygren har startat en podcast där de inriktar sig på psykisk ohälsa. Hittills har de släppt åtta avsnitt. Foto: Helena Karlsson

Restaurangchefen Pernilla Norrby, 27, har gjort flera självmordsförsök.

Studenten Lina Haraldsson, 29, har varit deprimerad från och till i flera år.

Saneraren Patrik Nygren, 27, bröt ihop framför kompisarna på grabbkvällen.

Nu berättar vännerna öppenhjärtigt om sin psykiska ohälsa i sin nystartade podcast.

– Första gången satt vi och skakade för att vi var så nervösa, säger Patrik Nygren.

Det var i samtalen om deras egna psykiska ohälsa som de hittade varandra och blev bra vänner.

– Jag och Lina lärde känna varandra under en tid när vi båda mådde dåligt. Under flera år har vi suttit och pratat om hur vi mår, varför vi mår så och hur sjukvården har varit. Till slut kände vi varför spelar vi inte in det här och startar en podd, säger Pernilla Norrby.

På jobbet pratade hon samtidigt med dåvarande kollegan Patrik Nygren.

– Vi har pratat mycket med varandra om psykisk ohälsa, det har varit stora samtalsämnen, säger Patrik Nygren.

Det tog de vara på och har tillsammans startat podcasten Livets alla skeden.

– Vi försöker prata om det utan filter och ta upp det fula som ingen pratar om, säger Lina Haraldsson.

”Att prata om det har hjälpt mest”

Visst finns det poddar som pratar om psykisk ohälsa, säger vännerna, men de har saknat ett djup i det.

– Man går inte in detaljerat i hur man har mått. Många stannar vid att säga att de har mått dåligt. Vi vill prata om historien bakom det, hur vården har hanterat det, hur familjen har tagit det och sånt, säger Pernilla Norrby.

– Det är skönt att höra andras historier som man kan känna igen sig i, säger Lina Haraldsson.

Hon har varit deprimerad och haft ångest från och till under flera år, berättar hon.

Det som har hjälpt Lina Haraldsson är antidepp och att prata med kurator och kompisar.

– När jag började prata med Pernilla öppnade vi upp oss väldigt mycket och det är nog det som har hjälpt mest, säger Lina Haraldsson.

– Vi har vågat fråga varandra de jobbiga frågorna som andra kanske inte vågar fråga. Men egentligen är det enkla frågor som ”hur mår du?”, säger Pernilla Norrby.

”Vem som helst kan bli deprimerad, men man kan känna skam över att bli drabbad. Vi vill att folk ska kunna känna igen sig och få veta att andra har varit med om samma sak.” säger vännerna om deras podcast.
”Vem som helst kan bli deprimerad, men man kan känna skam över att bli drabbad. Vi vill att folk ska kunna känna igen sig och få veta att andra har varit med om samma sak.” säger vännerna om deras podcast. Foto: Helena Karlsson

”Annars kommer jag inte överleva”

Pernilla Norrby har varit på botten, säger hon.

– Åkt in och ut på psyk och till slut blev det så illa att jag hamnade på Iva efter ett självmordsförsök, säger hon och fortsätter:

– Jag har alltid levt med ångest och oro under hela uppväxten och det ligger väl lite i min ADD-diagnos. Men för fem år sen kraschade jag.

Hon gjorde flera självmordsförsök och det var då hon insåg att hon verkligen inte mådde bra.

– Efter sista försöket kände jag nu måste jag komma ur det här måendet för annars kommer jag inte att överleva.

I dag mår hon bra och tror att det beror mycket på att hon bytte jobb och att vardagen blev bättre för henne.

Bröt ihop under grabbkvällen

Patrik Nygren började också inse hur dåligt han mådde för några år sen.

– Mycket på grund av att jag satte mig själv i höga skulder, var impulsiv och inte tänkte mig för när jag gjorde saker.

En kväll kom sammanbrottet.

– Vi hade grabbkväll, kompisarna pratade om sina liv och framtida huslån och sånt. Jag var så långt ifrån det för jag hade skulder som ingen visste om. Till slut brast det för mig. Jag började storböla och berättade för dem hur det låg till.

– Det var en vändning för mig när jag väl hittade någon jag kunde prata med. Jag hade inte vågat tidigare.

”Blottar sitt liv”

I sin podcast Livets alla skeden pratar de nu öppet om sina erfarenheter för att visa andra att de är inte ensamma.

– Man blottar sitt liv. Första avsnittet vi spelade in satt vi och skakade alla tre för att vi var så nervösa, säger Patrik Nygren.

– Ja, det var panik. Man är rädd för att folk ska döma en, det är sårbara upplevelser man delar med sig av, säger Pernilla Norrby och fortsätter:

– Men i dag har man blivit medveten om att det inte finns någon skam och det är så viktigt att prata om. Kan vi hjälpa någon så är det värt allt.

Om du mår dåligt

Om du mår dåligt behöver du prata med någon du har förtroende för. Att sätta ord på tankarna kan göra att du ser nya möjligheter att lösa dina problem. Du kan prata med någon inom vården eller någon du känner.

Det går också att kontakta en stödlinje:

Bris – Barnens rätt i samhället på telefon 116 111 (för barn upp till 18 år).

Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80.

Jourhavande präst nås via 112.

Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101.

I akuta fall ska du ringa 112 eller söka hjälp på en psykiatrisk akutmottagning.

Källa: 1177.se

Så kan du hjälpa

Det är inte farligt att fråga om någon du är orolig för har självmordstankar. Om en person uttrycker självmordstankar, ta dem på allvar och fråga om hen har konkreta planer. Det ökar chansen för att hen ska få rätt hjälp.

Du kan ringa en vårdcentral, 1177 eller i akuta fall 112. I brådskande fall, lämna inte den det gäller innan hen har fått hjälp.

Lyssna på personen och ställ öppna frågor, men försök att hålla dig lugn.

Visa att du bryr dig om och ta kontakt.

Bekräfta personens känslor, men uttryck hopp om att en förbättring är möjlig.

Uppmuntra personen att be om hjälp och var tydlig med att du själv kan behöva agera.

Du kan läsa mer här.

Källa: 1177.se

Artikeltaggar

KarlstadMänskligtPodcastPsykisk ohälsa

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.