Januari brukar beskrivas som årets fattigaste månad. De sista dagarna innan det kommer in nya pengar på kontot är det många som letar extrapriser på livsmedelshyllorna eller rotar djupt inne i det egna skafferiet. För de flesta är det dock en främmande tanke att stjäla i mataffären.
Enligt siffror från Svensk Handel 2021, stals det i detaljhandeln för drygt 8,5 miljarder kronor om året – en fördubbling jämfört med 2010. Tittar man specifikt på dagligvaruhandeln så uppger branschorganisationen Livsmedelshandlarna att det handlar om varor till ett värde av sex miljarder kronor årligen.
För att man skall förstå omfattningen beskriver de att tjuvar bär ut varor motsvarande arton fullastade kundvagnar, varje timme som de svenska matbutikerna är öppna. Om man skulle ställa alla dessa kundvagnar på rad skulle de efter ett år nå en fjärdedels varv runt jorden.
Detta kan man läsa i en rapport som kom i juni 2022 och som redogör för ”Projekt Överklaga”. Syftet var att få fler personer fällda för sådant som butiksstölder och hot mot butikspersonal. Med hjälp av en jurist gjordes ungefär hundra polisanmälningar där de drabbade försåg rättsväsendet med bevis samt i många fall en identifierad gärningsman.
Men i en debattartikel undertecknad av Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna, samt tio handlare från olika delar av landet konstaterades att: ”Övervakningsfilmer som lämnats till polisen har slarvats bort, handlare som uppgett att det finns vittnen har ombetts att själva hålla förhör, och de flesta anmälningar har bara blivit liggande utan åtgärd.” (Dagens Industri 29/8 2022)
Det är således inte konstigt att många som driver matbutiker känner en uppgivenhet. Stölder, hot och trakasserier har blivit vardagsmat och det säger sig självt att anmälningsbenägenheten minskar när de aldrig leder till att någon döms. Vi kan följaktligen räkna med ett stort mörkertal.
Det som stjäls mest av, både till antalet och till värdet, är kött. Det är därför ingen slump att den som vill köpa oxfilé numera ofta måste be någon ur personalen att plocka fram den – i stället för att själv kunna ta den ur köttdisken.
Enligt Svensk Handel har tre av fyra livsmedelsbutiker tvingats ändra i sitt sortiment på grund av brottslighet. Kanske ännu mer allvarligt är att hälften av handlarna upplever att kunder undviker att komma till deras butik. Mataffären är inte längre en plats som känns trygg.
Här måste vi förstå att den organiserade brottsligheten står för mycket av stölderna. Nina Jelver, tillförordnad säkerhetschef på Svensk Handel, konstaterade att ”ofta fyller man stora väskor och går ut från butiken” (SR 4/10 2022). Det handlar alltså i många fall om yrkeskriminella som utför stölderna, inte vanliga personer som snattar på grund av att de har dålig ekonomi och drabbats hårt av att maten blivit dyrare.
Med den vetskapen blir det ännu mer begripligt att många handlare avstår från att anmäla. Vem vill ta strid om tio kilo oxfilé, när tjuven är en person med stort våldskapital? Risken är att allt fler kastar in handduken och lägger ned eller flyttar verksamheten.
Mataffären är mer än en butik. Det är ofta samhällets eller kvarterets hjärta, där vi småpratar med en bekant vid mejerihyllan och dit våra barn går själva för att köpa lördagsgodis. Vi får inte tillåta att det blir en laglös plats.