Hoppa till huvudinnehållet

Värmland når inte miljömålen och behöver kraftsamla för en hållbar miljö

Publicerad:
För att vända den negativa trenden krävs bland annat åtgärder inom jord- och skogsbruk, skydd och skötsel av värdefulla naturområden, samordnade insatser för bättre vattenkvalitet och att vi tar ett större helhetsgrepp i samhällsplaneringen, skriver Georg Andrén. Foto: Helena Karlsson

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Vi behöver helt enkelt visa mer hänsyn för att förbättra förhållandena för växter och djur. De åtgärder som krävs innebär genomgripande förändringar av vårt samhälle och vårt sätt att hantera våra naturresurser, skriver Georg Andrén.

Värmland når inte de nationellt uppsatta miljömålen, utan backar snarare på flera områden. Det här är en oroväckande utveckling, som kräver att vi samlar länet på bred front för att hantera naturresurserna på ett mer långsiktigt och hållbart sätt.

Under tisdagen presenterade Naturvårdsverket en fördjupad nationell utvärdering av Sveriges miljömål 2023. Den slutsats vi måste dra är att det är bråttom och att ett omfattande arbete ligger framför oss.

Värmland är ett län med goda förutsättningar för grön omställning och det görs många viktiga insatser på flera håll i länet. Trots det ser utvecklingen dyster ut enligt länsstyrelsens senaste utvärdering av miljömålen på länsnivå.

Så skriver du en debattartikel

Den visar att Värmland har en negativ utveckling inom flera miljömål, bland annat för Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap samt Ett rikt växt- och djurliv. En gemensam nämnare för dessa mål är den biologiska mångfalden som är grunden för vår existens och som bidrar till ett mer motståndskraftigt samhälle.

Att utvecklingen för den biologiska mångfalden försämras är allvarligt och mycket oroväckande. För att vända den negativa trenden krävs bland annat åtgärder inom jord- och skogsbruk, skydd och skötsel av värdefulla naturområden, samordnade insatser för bättre vattenkvalitet och att vi tar ett större helhetsgrepp i samhällsplaneringen.

Vi behöver helt enkelt visa mer hänsyn för att förbättra förhållandena för växter och djur. De åtgärder som krävs innebär genomgripande förändringar av vårt samhälle och vårt sätt att hantera våra naturresurser. Men det är enda sättet, och det måste ske.

I slutet av 2022 enades världens ledare om ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald, likt Parisavtalet för klimatet. Utfallet blev att minst 30 procent av jordens land och hav ska skyddas till år 2030. För att lyckas nå målet i Sverige och i Värmland behöver vi höja takten rejält och se varje åtgärd som en viktig pusselbit i det långsiktiga arbetet.

Jag vill samtidigt påminna om allt bra som görs runt om i länet. Kommuner, företag, föreningar och enskilda gör viktiga insatser som ger värdefulla resultat. Ett exempel är arbetet med att återställa våtmarker vilket är positivt utifrån flera perspektiv – för klimatet, den biologiska mångfalden och vår förmåga att förebygga översvämningar.

I mina möten med företag, intresseorganisationer, tjänstepersoner och politiker är det tydligt att det finns en stark vilja och förmåga att samarbeta här i Värmland. Det ligger i våra händer att göra något åt de utmaningar vi står inför. Låt oss därför ta vara på tiden, samla våra krafter och prioritera vårt gemensamma arbete för ett hållbart Värmland.

Georg Andrén

Landshövding, Värmlands län

Artikeltaggar

ÅtgärderBiologisk mångfaldDebattGeorg AndrénHållbarhetJordbrukKlimatNaturNaturskyddNaturvårdsverketSkogsbrukVärmlands län