Kristinehamn placerar sig i den absoluta botten när Sveriges, kommuner och regioner och MSB genomförde sin årliga rapport om trygghet och säkerhet. Och gör därmed ett något sämre resultat än 2021 men vad beror det på?
– Det är svårt att svara på. SKR anger att rankingsiffran kanske inte är helt rättvisande utifrån att det är en sammanvägning, säger Björn Söderman, säkerhetssamordnare i Kristinehamn.
Björn Söderman poängterar att det är endast i själva rangordningen som resultatet är sämre. I flera av de ingående delarna av kommunens resultat är det oförändrat eller förbättrat sedan tidigare år.
I Öppna jämförelser: trygghet och säkerhet 2022 rangordnas alla Sveriges 290 kommuner, i samarbete mellan SKR och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, får Kristinehamn plats 267. Det är en placering sämre än resultatet 2021.
De faktorer som räknas in är bland annat personskador, utvecklade bränder i byggnader, anmälda våldsbrott och anmälda stöld och tillgreppsbrott. SKR och MSB:s sammanvägning, som Björn Söderman kallar den, görs utifrån vad det är som kostar.
– Alltså vad det ekonomiskt kostar mest. Då är det personskador som utgör 40 procent, och våldsbrott utgör också 40 procent. Utvecklade bränder och stölder utgör 10 procent var i deras uträkning, säger Björn Söderman och tillägger:
– Det intressanta tycker jag är att jämföra oss själva inom de olika områdena. Då ser vi att det stadigt går åt rätt håll i det som har med brott att göra.
Vi sticker ut jämfört med flera andra värmländska kommuner
I rapporten mäts också hur pass trygga invånarna är med att röra sig utomhus i mörker. Då är det 77,3 procent som känner sig ganska eller mycket trygga. Här ligger Kristinehamn betydligt bättre till än övriga Sverige som har ett snitt på 72,2.
– Det skulle vara roligt om det var 100 procent kände sig säkra med att röra sig utomhus men det är en utopi. Vi försöker att kartlägga de platser som skapar otrygghet. Där otrygghet upplevs och där otrygghet kan bero på personer som uppehåller sig. Utifrån det jobbar vi med polis och bostadsbolag, säger Björn Söderman.
Brott och stölder
Kristinehamn har näst flest anmälda stölder och tillgreppsbrott i hela Värmland med 36,7 brott per 1000 invånare. Flest anmälda brott av den här typen har Eda med 36,9.
Kristinehamn ligger fortfarande under snittet i riket vilket är 40,0. Under tid har de anmälda brotten av den här typen minskat med 40 procent. Det är jämfört med siffror från 2009 till 2011 samt 2019 till 2021 och det ser Björn Söderman som mycket positivt.
– Vi sticker ut jämfört med flera andra värmländska kommuner. Man får aldrig vara nöjd. Det jag tittar på är det modellberäknande socioekonomiska värdet vi har, och då ligger antalet stölder på en förväntad nivå. Det är någon tröst i bedrövelsen.
Den förväntade nivån som Björn Söderman talar om är ett värde utifrån det socioekonomiska befolkningsunderlaget.
– Vi kommer att titta på siffrorna med polis som har statistiken mer i detalj för att se vilka stölder som det gäller för att se vilka insatser som behövs, säger han.
Något som ökat sedan den förra jämförelsen är bränder i byggnader. Inte alarmerande mycket men kommunen ligger högre än rikssnittet med sina 0,62 bränder i byggnader per 1000 invånare istället för snittets 0,42.
Storfors är den kommun i länet som sticker ut med flest bränder i byggnader med 1,09 per 1000 invånare. Viktigt att tänka på i jämförelsen är att kommunen har ett invånarantal på strax under 4000.
Den största gruppen olyckor är fallolyckor.
Något som också har ökat över tid, men inte från förra årets rapport, är antalet personskador där en person vårdats på sjukhus i mer än ett dygn till följd av en oavsiktlig skada. Där är medianen för landet 9,2 per 1000 invånare och i Kristinehamn ligger motsvarande siffra på 13,9. Då har antalet personskador ökat med 13 procent. Att E18 går igenom kommunen kan vara en förklaring, en annan kan vara en viss typ av olyckor.
– Den största gruppen olyckor är fallolyckor och det är svårare att veta vad kommunen kan göra åt, säger Björn Söderman.
Kraftig minskning
Kristinehamn får däremot ett betydligt bättre resultat i antalet anmälda våldsbrott jämfört med övriga Sverige. Här är antalet brott 8,5 per 1000 invånare istället för rikets 10,5. Över tid har antalet anmälda brott minskat med 32 procent i kommunen. Och här gör kommunen ett kontinuerligt arbete.
– Vi arbetar med Effektiv samverkan för trygghet, EST, för att följa upp och förändra stadsbilden och för att se vilka riktade insatser som behövs av polisen, säger Björn Söderman.
Bäst i Värmland gällande våldsbrott ligger Hammarö till med 2,6 anmälda brott per 1000 invånare, följt av Årjäng med 4,4 och Kil med 4,5. Filipstad däremot har en trend där våldsbrotten över tid har ökat med fyra procent och hamnar på 12,8 våldsbrott per 1000 invånare.