En kedja är aldrig starkare än sin svagaste länk illustrerar hur viktigt det är att se till att hela försvaret byggs upp för ett starkt totalförsvar.
Det kraftigt försämrade säkerhetsläget gör att regeringen nu vill återinföra civilplikten meddelar statsminister Ulf Kristersson (M), försvarsminister Pål Jonson (M) och ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) i en presskonferens från försvarskonferensen Folk och Försvar.
Det är situationen i Ukraina som påvisat behovet av ett försvar som inte endast är militärt utan även civilt. Det finns många viktiga delar i samhället som måste fungera även i kris- eller krigstid. Civilplikt innebär att svenska medborgare kan behöva rycka in till samhällsviktiga verksamheter, som exempelvis sjukvård, räddningstjänst eller förskola.
Vissa kan skrivas in direkt för civilplikt baserat på den kompetens personen har, andra behöver genomgå en grundutbildning. Gemensamt är att den som omfattas av civilplikt får en krigsplacering. Är du varken värnpliktig eller civilpliktig omfattas du av den allmänna tjänsteplikten och förväntas kvarstå i anställning, fullfölja uppdrag eller tjänstgöra enligt frivilligavtal.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) vädjade redan i mars 2022 om att regeringen skulle överväga att återinföra civilplikten. Dåvarande justitieminister Morgan Johansson (S) ville dock avvakta och något beslut togs aldrig. Det är en viktig men något blygsam början som nu MSB skall få i uppdrag att förbereda – aktivera civilplikten inom kommunal räddningstjänst.
Med 5 500 anställda inom räddningstjänsten i dag är verksamheten inte dimensionerad för att hantera en krigssituation på ett säkert och effektivt sätt. Nya uppgifter som normalt inte hanteras i fredstid, såsom ammunitionsröjning, indikering och sanering, måste kunna ombesörjas. Därmed borde de 1 500 till 2 000 personer som ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin aviserar vara ett uppskattat tillskott. Men är det tillräckligt?
Därtill kvarstår frågan om de andra områdena som är samhällskritiska. Det gäller främst uppgifter inom sjukvård, bevakning och skydd, distribution av nödvatten, elförsörjning, avlopps- och avfallshantering – en stor fråga i krigstid är även hantering av avlidna och begravningar. Regeringen kommer att återkomma i frågan eftersom frågan om en bredare aktivering bereds i regeringskansliet.
Bara det faktum att Sverige numera har en minister för civilt försvar ger en indikation om vikten som regeringen lägger vid försvarsfrågan. Tillsammans med Natointrädet är satsningen på totalförsvaret en med rätta prioriterad fråga som eftersatts av tidigare regeringar – såväl rödgröna som blå.
Försvaret är inte längre ett särintresse för att låna dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldts (M) ord från 2013 – det är ett allmänintresse. Den återuppväckta civilplikten är en bra länk i kedjan till ett starkt totalförsvar.